"Det handlar om att föräldrarna vill ha uppmärksamhet"

Okej eller ej att blogga om sitt barn? Kändisbloggaren: "Han är ju så liten så han vet ju inte hur internet fungerar"

Är det rätt att blogga om barn?
Frågan är högaktuell.

Carola bloggade om adoptivdotterns hårförlängning – och det orsakade ramaskri.
– Det är aldrig okej att lämna ut ett barn till allmänt beskådande, säger barnpsykolog Margit Ekenbark.

Det blir allt vanligare med föräldrabloggar. Mammor och pappor delar villigt med sig av allt deras barn hittar på.
Svenska sångerskan Carola är bara en i raden av kända och okända föräldrar som valt att blogga om sina barn.
Sångerskan startade sin blogg på mama.nu för att skriva processen att bli mamma till lilla Zoe, som hon adopterat från Sydafrika.
På bloggen skriver Carola: ”Nu börjar en fantastisk resa i mitt liv och det skulle kännas väldigt fint och roligt att få dela den med dig.”

Bloggen har väckt starka reaktioner. Ett inlägg med bilder på när dottern fick en hårförlängning mötte stark kritik, och diskuterades bland annat i Svt:s "Debatt".
Men hur bra är det egentligen för barnen att exponeras på nätet?
– Det som skrivs på bloggen kommer ju alltid att finnas tillgängligt för alla att ta del av. Och därför är det extra viktigt att verkligen tänka över vad man lägger ut och inte bara skriva för att det känns kul just då och absolut aldrig skriva om barnets egenheter, säger barnpsykologen Margit Ekenbark, som är en stark motståndare till bloggar om barn.
Hon anser att barnen används som ett alibi för föräldrar som vill få uppmärksamhet.
– Det handlar bara om att föräldrarna vill förstärka sina egna egon och inte om barnets bästa, menar hon.
Margit Ekenbark anser att debatten som följde efter Carolas beslut att förlänga dotterns hår inte varit bra, vare sig för Carola eller Zoe.
– Det är viktigt att rannsaka sitt omdöme innan man skriver och fundera över vilka känslor det kan väcka hos andra.
För de föräldrar som absolut måste skriva om sina barn på bloggen är Margits råd att bara skriva om oskyldiga saker som att ”vi hade ett jättemysigt barnkalas” och aldrig om privata händelser inom familjen.
Det finns de som har ett särskilt login så bara nära och kära kan titta in på bloggen.
Men inte ens det rättfärdigar att blogga om barn, menar barnpsykologen.
– Bloggare är ofta gränslösa till sin personlighet och det blir lätt väldigt många nära och kära som får tillgång till deras inloggningsuppgifter. 
Tycker du att det kan vara okej att blogga om barnen när de är lite större?
– Nej, egentligen inte förrän de fyllt 18, men då är de ju förstås inga barn längre, säger Margit Ekenbark.
Alex Schulman drev tidigare den vällästa bloggen ”Att vara Charlie Schulmans pappa”.
När Charlie fyllde ett år lade han ner bloggen, av hänsyn till dotterns integritet. Han motiverade beslutet med orden "Nu har vi kommit till en punkt där bebisen snart är en flicka och jag tycker att hon ska få bli det ifred.”
Emma Petterson, känd från ”Ensam mamma söker”, bloggar flitigt om sitt liv som ensamstående mamma till Vilde, 4.
För henne finns det en tydlig gräns mellan det som är okej att dela med sig av och det som är för privat.
– Jag känner på mig om det är något som skulle kunna uppfattas som för privat och då avstår jag från att lägga ut det. Jag skriver till exempel aldrig om Vildes pappa eller andra släktingar om de inte först gett sitt godkännande, säger Emma Pettersson och tillägger att hon är väldigt mån om Vildes integritet.
– Vilde är en väldigt pratig liten kille som säger otroligt roliga saker och det vill jag gärna komma ihåg och dela med mig av till andra, därför lägger jag ut det på bloggen.
Vad tycker Vilde om att andra kan läsa om honom på din blogg?
– Han är ju så liten så han vet ju inte hur datorer och internet fungerar, men han tycker det är väldigt roligt när han talar med mormor i Skåne och hon berättar att hon läst om honom på datorn.
Vad är inte okej att skriva om på en föräldrablogg?
– Jag läste en blogg där en pappa beskrev en dålig relation till mamman i familjen. Sådant tycker inte jag att man skriver om eftersom det ju kan läsas till exempel av andra dagisbarns föräldrar, vilket i förlängningen kan drabba barnet, säger Emma Pettersson.
Fotnot: Wendela har sökt Carola för en kommentar.

Katarina Arnstad Elmblad