Jag är barnvakt åt min bebis

Trodde du världen var jämställd?

Välkommen till livet som småbarnsförälder, pucko! Då slungas du tillbaka till 1950-talet och en föreställningsvärld där mammor är bäst för barnen medan pappan möjligtvis lämnar sitt jobb eller sin öronlappsfåtölj för någon lagom vild lek på helgen. Därför finns inga skötbord på herrtoaletterna och tvivlade vi någonsin på att tidningarna om föräldraskap egentligen handlar om mammaskap, så övertygas vi när vi kommer till pappasidorna och inser att resten av tidningen består av mammasidor.

Trodde du att Sverige var ett jämställt land? Jag har nyheter för just dig! Vi lever fortfarande i en tid då jag varje gång jag dyker upp någonstans utan min dotter måste genomlida dialogen:

– Nämen är du själv? Var är bebisen då?

– Jo, nu är det ju så att hon har en far också. Hon är hemma med honom.

– Åh så mysigt! Är han barnvakt?

– Nej, han är pappa!

– Tror du att det går bra då? Det måste vara nervöst!

Gång på gång måste vi svara på frågor om vad min sambo kommer att få ut av sin pappaledighet och om han inte oroar sig för vad han missar på jobbet. Ingen undrar vad jag missar eller vad jag får ut av min mammaledighet. Det är så självklart att män gör en uppoffring när de väljer att vara pappalediga medan kvinnor förväntas välja bort jobbet till förmån för barnen. Jag blir sugen på att börja fråga män om de inte är oroade över allt det de missar hemma när de är på jobbet. Och i sann vardagsrebellisk anda har jag börjat påstå att jag är barnvakt åt vår bebis eller så lutar jag mig självgott tillbaka och säger:

– Trots att jag förlorar pengar på det har jag nog bestämt mig för att ta ut mina två mammamånader. Det går säkert bra!

Trodde du för ett ögonblick att kille eller tjej inte spelar någon roll? Lyssna på hur olika man pratar till och om små barn beroende på vilket kön det har. Kompisen fick för ett tag sen frågan om hennes bebis var en ” tjej eller en fotbollsspelare?”. Det är då man måste svara att ”hon är en fotbollsspelare!” eller ”han är en sjuksyrra!”. Om man inte har avlagt ett särskilt tysthetslöfte och bestämt sig för att inte tala till idioter. Jag har bara haft barn i ett par månader och jag är redan inne på att göra slag i saken och börja mitt nya liv som ”person som vägrar att svara på dumma frågor”. Jag kanske börjar imorgon.