Sent född - sämst i klassen
Publicerad 2011-10-05
Barn som föds tidigt på året bli mer framgångsrika, både i skolan och i sportvärlden visar SCB:s senaste statistik.
De som föds sent på året har sämre förutsättningar att lyckas.
Statistiska centralbyrån, SCB, har nyligen presenterat statistik som bekräftar att de tidigt födda – framförallt ”januaribarnens” –försprång håller i sig genom livet. De har generellt bättre betyg i skolan och är duktigare i lagsport, bland annat.
Det är vårt västerländska sätt att dela in barn i grupper utifrån födelseår som skapar förutsättningar för framgången, inte födelsemånaden i sig, enligt statistiken.
Tidigt födda har försprång
Tidigt födda barn har ett försprång rent biologiskt. De är många månader äldre än sina yngsta klasskamrater när de börjar i förskolan, eller i knattelaget för barn födda ett visst år.
Björn Öckert forskar inom utbildningsekonomi och arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning, han har studerat fenomenet med januaribarnens försprång närmare.
– Skolan är väl medveten om det här och vet om att det är viktigt att kompensera de barn som är födda senare på året, hjälpa dem och stötta lite extra både i förskola och skola.
Det kan finnas en risk i att barnet vänjer sig vid att alltid bli sämst i klassen, och "fastar" i den rollen, menar han.
Tycker du att man ska skjuta upp skolstarten ett år om man har barn som ligger efter i utvecklingen på grund av sin ålder?
– Det beror på vad man prioriterar som förälder. Det är inte så vanligt att man gör det i Sverige men det går. I sådana fall ska det göras i samråd med förskola och skola. Vi har inte tittat närmare på hur det påverkar barnen om man gör så.
Flexibla skolstarter
Det har diskuterats att mer flexibla skolstarter, kanske en varje termin, skulle gynna de sent födda barnen. Men en statlig utredning som nyligen blev färdig konstaterar att det skulle bli alldeles för dyrt att genomföra, speciellt för de mindre kommunerna.
– Sett över hela livet förlorar man dessutom i inkomst om man skjuter upp skolstarten, säger Björn Öckert.
I andra länder finns skolsystem där det är vanligt att man går om en klass om man halkat efter. Det alternativet används sällan i Sverige sedan det gamla folkskolesystemet avskaffades här.