Minister & mamma?

Helena Utter

Förebilder eller sagofigurer – de går emot statistiken och väljer karriär framför föräldraledighet

De är anställda av svenska folket.

Men kan inte ta en dag mammaledigt.

Är ministermammorna förebilder – eller ett bevis för hur svårt det är att kombinera familj och karriär?

– Bredvid varje mamma som gör karriär står en jämställd partner. En ­sådan har jag, säger EU-­ministern Birgitta ­Ohlsson, mamma till ­Stella, 5 månader.

Redan när en gravid Birgitta Ohlsson utsågs till EU-minister förklarade hon att hon är gift med en modern man och inte en dinosaurie.

Hon skulle sköta jobbet – och maken ta det största ansvaret för hem och barn.

Nu har Stella hunnit bli 5 månader.

– Det har gått fantastiskt bra. Visst är det ett oändligt pusslande med tid. Och jag önskar mig förstås mer sömn, som alla andra småbarnsföräldrar, säger ­Birgitta Ohlsson.

Annorlunda val

I mars nästa år är det dags för nästa ministerbarn.

Anna-Karin Hatt, ny it-minster, väntas då bli mamma till sitt tredje barn.

För Hatt och Ohlsson har det bokstavligt talat handlat om att välja mellan karriär eller mammaledighet, då en minister inte kan vara föräldraledig.

– I de allra flesta jobb kan man det. Man ska inte behöva välja mellan karriär och barn, säger Birgitta Ohlsson.

Anne Grönlund, forskare i sociologi vid Umeå universitet, tycker att ministermammorna är bra förebilder.

– De visar att det går att välja en annorlunda lösning. Pappor kan vara hemma med små barn utan att det går ut över barnet. Eftersom de är personer som är synliga tror jag det kan påverka synsättet för många, säger hon.

Och visst är det annorlunda. Inte ens en procent av papporna tar ut alla ersättningsdagar de kan. Runt 20 procent tar inte ut en endaste dag.

Tufft för plånboken

– Många väljer fortfarande att pappan inte är hemma en enda dag. Det är lustigt att det uppmärksammas när kvinnor gör likadant. Men kvinnor ska väl ha samma möjlighet att göra det valet som män har, säger Anne Grönlund.

Birgitta Ohlsson, som är för fler ”pappa­månader”, inser att det är svårt för många att dela lika – eller välja en icke-traditionell uppdelning.

– Självklart kan det vara tufft, både i plånbok och attityder. Men det är en investering i kontakten med sitt barn, i relationen och i bägge föräldrarnas yrken.

Som statsråd lever hon förstås ett annat liv än vanliga småbarnsföräldrar. Inte minst ekonomiskt med en månadslön på 112 000 kronor.

Det är också bland högutbildade och höginkomsttagare som föräldraledigheten delas mest jämställt.

Enligt Anne Grönlund är det inte en fråga om ekonomi.

– Forskning visar att högutbildade män ofta har mer jämställda – och kanske mer politiskt korrekta – attityder. De är dessutom ofta gifta med högutbildade kvinnor med egen karriär.

Tidspussel

Det verkar stämma väl in på Birgitta Ohlsson vars man är forskare.

– Förr i tiden brukade man säga att bakom varje framgångsrik man står en stöttande kvinna. Jag säger i stället att bredvid varje mamma som gör karriär står en jämställd partner. En sådan har jag. Han har varit pappaledig från dagen då Stella föddes, ­säger hon.

Och även om hon inte kan räkna med att stämpla ut klockan fem på eftermiddagarna, finns det fördelar som inte alla arbetsplatser kan ge.

– Visst kan man pussla klokt med sin tid. Jag kräver att möten inte läggs på sena kvällar, förespråkar telefonmöten, försöker att jobba hemifrån, minimerar mitt eget resande och tar med Stella till jobbet.

Fotnot: Aftonbladet har utan framgång sökt Anna-Karin Hatt.