Vilka var målgruppen för det här godiset?

Daniel Pernikliski är mer nyfiken än upprörd över porrgodiset

helskärm

In i det längsta vill vi skydda våra barn från vuxenvärldens mörka hemligheter. När man är liten ska man få vara liten. Därför måste chocken för ett par trebarnsföräldrar i Eskilstuna ha varit stor när de kikade ner i sina barns godispåsar och fann att där gömde sig vulgära och oanständiga godisar i form av bröst, snoppar och snippor.

På håll liknade de vilka godisar som helst, färggranna och frestande, och först vid en närmare anblick kunde man se att det var, med godisars mått mätt, detaljerade studier av bröst och könsorgan. Snopparna var erigerade, med pungkulor, ollon, urinrör och hela baletten och de rosa gelésnipporna var små runda plattor med veck runt ett hål. Som form betraktad måste jag säga att snoppen gör sig bättre som godis än snippan. Den är enklare i sin form och precis som på primitiva toalettskisser, kan man här konstatera att det krävs en mer ingående kännedom om kroppens anatomi för att göra det kvinnliga könsorganet rättvisa.

Jag har svårt att bli upprörd över det här, men jag har också väldigt svårt att se det bakomliggande syftet. Har godisarna hamnat fel och egentligen tillverkats för en helt annan målgrupp, så blir man ju oerhört nyfiken på vilken den tilltänkta målgruppen i själva verket är. Eller kan det vara så att godisarna har gjorts i utbildningssyfte, för att lära barn och ungdomar om kroppens anatomi och genom godisar visa upp de kroppsdelar som föräldrar ofta blygs för att tala om? I så fall, om utbildning är det ädla syftet med godisarna, måste man verkligen göra någonting åt snippan. För att inte tala om skalan på brösten.