Skulle giftas bort

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-23

Tarek, 21, tvingades bryta med sin familj

FLYDDE TILL FLICKVÄNNEN Tareks föräldrar ser det som en skam för hela släkten att han vägrar gifta sig med sin kusin och i stället har en flickvän utanför den strängt kristna klanen, svenska Anna. ”Jag saknar mina syskon. Utan dem är jag inte komplett. Det fattas en bit av mig”, säger Tarek.

Tarek ville gå klart gymnasiet, spela fotboll och umgås med sin flickvän.

Hans familj krävde att han skulle jobba och gifta sig med en kusin.

– De förlorar mig hellre än accepterar mig. Det känns som om jag aldrig kommer att bli hel igen.

Han kisar mot kvällssolen. Orden är precisa, berättelsen avklädd och sorgen alldeles, alldeles uppenbar.

– Jag saknar mina syskon. Utan dem är jag inte komplett. Det fattas en bit av mig som jag kanske aldrig får tillbaka, säger han.

Skuggorna börjar bli långa utanför flickvännen Annas föräldrahem. Berättelsen tar tid att formulera. Tarek, 21, är angelägen om att förklara hur hans liv slogs i spillror.

Det började med att familjen – som hör till en liten, starkt troende kristen minoritet – flydde från Irak.

Tarek var tolv år när han kom till Sverige. Till en början gick allt bra. Livet i Stockholmsförorten lunkade på och han trivdes med skolan.

– Det var när jag fått kompisar och lärt mig språket som det blev jobbigt. När jag började vara ute och cykla och spela fotboll, säger han.

Alltid kontrollerad

Han var 14, 15 år när hans föräldrar kraftigt började kringskära hans frihet. Senast klockan åtta skulle han vara hemma, han fick inte umgås med flickor och varje steg mot frigörelse möttes med ändlösa utskällningar.

– Det räckte med att en tjej i klassen vinkade till mig. ”Vem är det? Varför vinkar hon?” De skrek och det tog aldrig slut.

Tarek jämförde sitt liv med sina vänners och såg stora skillnader.

Han ville också spela fotboll, cykla, umgås med flickor, träffa kompisar.

– Jag var kontrollerad varenda minut. Glömde jag min mobiltelefon hemma hade de gått igenom den och förhörde mig om vartenda sms jag fått. Jag fick inte ha dörren stängd ens om jag var ensam i mitt rum.

Ju äldre han blev, desto värre blev det.

Vid flera tillfällen vägrade föräldrarna att släppa in honom på kvällen när de ansåg att han varit ute för länge.

– De sa: ”Klockan tio låser vi, oavsett om du är ute eller inne.” Jag fick sova i trappuppgångar flera gånger och under en lång period bodde jag faktiskt på gatan.

Visade bilder

Han sökte hjälp hos socialtjänsten, men nekades. Han flyttade hem och försökte anpassa sig till föräldrarnas krav i avvaktan på att själv kunna försörja sig.

Då kom det. Tarek, som aldrig fått ha tjejkompisar, förväntades gifta sig med en kusin.

– De visade bilder på flickor i Irak. ”Det här är en fin flicka, vad tycker du om henne?” Jag svarade: ”Men jag känner henne ju inte, hon är på andra sidan jorden.” Hur ska det gå till, jag måste väl lära känna en människa innan jag ens kan tänka tanken på giftermål eller förlovning.

Tarek hade då redan träffat svenska Anna och blivit kär. Men den relationen var helt utesluten för familjen.

– När jag skulle gå ut tittade mamma ut genom fönstret. Om hon såg Annas bil där fick jag inte lämna lägenheten.

Ställde ultimatum

Föräldrarna satte hårt mot hårt. Ville han ha kvar sin familj var det bara att rätta in sig i ledet.

Så här skriver socialtjänsten efter att ha intervjuat föräldrarna:

”Paret vill att sonen lämnar sin flickvän och kommer tillbaka. Om han fortsätter sina kontakter, kommer familjen att bryta alla sina kontakter med honom. Detta som han har gjort är skamligt för familjen. Han får in

te ha flickvän som inte tillhör deras klan. [–] Om han inte avbryter sin kontakt med flickvännen ska han lämna tillbaka sina hemnycklar och ändra sin adress.”

Tarek, som var rädd för vad föräldrarna – framför allt mamman – kunde göra, valde till slut att lämna hemmet och flytta in i Annas föräldrars hus.

”Jag ber att du skadas”

Anna tog kontakt med Tareks mamma.

– Jag frågade varför hon inte ville låta sin son bli lycklig. Vad händer den dag vi gifter oss och skaffar barn, kommer hon då inte att vilja ha kontakt med sina barnbarn? Hon svarade: ”Det kommer inte att gå så långt för Tarek förstår att han inte kan överge släkten. En dag kommer han hem och jag kommer att få välja en fru åt min son.”

I mejl som Aftonbladet tagit del av skriver Tareks mamma till Anna: ”Vi tillåter inte att ni har kontakt med oss om ni fortsätter tillsammans.” Och: ”Jag ber till min gud att du skadas och brinner i helvetet.”

– Det jag har gjort betraktar mina föräldrar som skamligt. Jag har skämt ut mig själv, familjen och hela vår släkt, säger Tarek.

Vågar inte träffa dem

Han mår mycket dåligt och har ofta mardrömmar. En liten ljuspunkt är att en morbror, släktens överhuvud, har tagit kontakt och försöker hitta en lösning på den låsta situationen.

– Jag har inte vågat träffa dem ännu men hoppas att det ska gå. Jag längtar efter att få träffa mina syskon. Att få leva som en vanlig människa, säger Tarek.

Fotnot: Tarek och Anna är inte parets riktiga namn.

Tusentals kvinnor världen över drabbas varje år av hedersrelaterade brott. Men det glöms ofta bort att även män är offer.

I går berättade Aftonbladet om Farman Sediq som fostrades att kontrollera sina systrar.

I dag: Tarek vägrade låta sig giftas bort.