Kolik och skrik – så tar ni er igenom det

Kolik brukar gå över när barnet blivit runt tre månader. Catharina och Anders son Edvard skrek i fem månader. När de hämtat sig efter kolikchocken skrev de en bok om sina erfarenheter.

Vetskapen om att kolik varken är farligt eller varar för alltid hjälper inte. Att ha ett litet barn som skriker otröstligt under flera timmar varje dag är fruktansvärt. Man provar metod efter metod: örtte, massage, bärsjal, bad, Minifomdroppar – medan dagarna och nätterna segar sig fram.

- Just sömnbristen var nästan omöjlig att hantera, säger Catharina Enblad Nordlund, som skrivit boken ”Kolik och magknip- så överlever ni” tillsammans med maken Anders Nordlund.

Sov i 20 minuter

När det var som värst sov bara sonen tjugo minuter i sträck. Sen vaknade han och skrek tills han återigen somnade av utmattning – och sov i tjugo minuter.

- Det kändes inte normalt att ett barn skulle behöva ha så ont och självklart var vi oroliga att det skulle vara något annat. Även idag när jag tänker tillbaka på den tiden tycker jag att situationen var onormal, även om kolik avfärdas som något normalt som går över av sig själv.

Naiva råd

Utöver tröttheten och oron tycker Catharina även att omgivningen välmenande men naiva råd och reaktioner var jobbiga att hantera.

- Många av råden kunde kännas skuldbeläggande. Det handlade ofta om att jag som mamma hade gjort fel: ammat fel, ätit fel, oroat mig för mycket. Den typen av råd var inte roliga att få när vi var helt utmattade och hade provat allt.

För Anders och Catharina provade verkligen allt, utom medicinen dicykloverinklorid.

- Nu i efterhand inser vi att jag gick för långt när det gällde kosten. Jag skar bort mjölkprodukter, lök, kål och en massa annat. Till sist vägde jag, som är 183 centimeter, bara 56 kilo.

Våga be om hjälp

Allt till ingen nytta, för Edvards kolik fortsatte. Catharinas råd är att inte bara försöka lindra koliken, utan också hitta en överlevnadsstrategi.

- En jätteviktig grej är att använda öronproppar för att stå ut med skriken. Sen rekommenderar vi att man delar på ansvaret. Man måste dela på nätterna, även om en ska upp och jobba. Och våga be om avlastning utifrån, trots att det är svårt att lämna ifrån sig ett barn med magont.

Kolik – Orsaker och behandling

Det finns flera teorier varför barn drabbas av kolik:

Psykologisk orsak. En tidigare vanlig teori har varit att oro och ångest hos föräldrarna kan orsaka kolikbesvär hos barn. Teorin är numera ifrågasatt; kanske är det tvärtom, att föräldrar till kolikbarn blir oroliga av att barnet skriker?

Födoämnesallergi eller överkänslighet. Man räknar med att var fjärde barn med kolik är överkänsligt mot komjölk. Magbesvären går över när barnet får kost utan komjölkprotein. Den här typen av överkänslighet brukar som regel växa bort redan under det första året.

Omognad i tarmkanalen. Studier har visat att barn med kolik har en påverkad tarm och högre halt av tarmhormonet motolin i blodet. Vad det står för och hur man behandlar omognad i tarmen är omdiskuterat.

Brist på lactobaciller. En italiensk studie har visat att barn med kolik har lägre halt av lactobaciller i tarmen och att behandling med lactobaciller minskade symptomen. Större studier kring detta pågår.

Så behandlas kolik – 16 handfasta råd

Idag finns inget vetenskapligt beprövat som botar kolik, men det finns metoder som kan lindra symptomen:

1. Låt barnet bada i varmt – inte hett – vatten.

2. Rapa mera! För barn med mycket gaser är det extra viktigt att rapas efter – och under – amningen.

3. Se över amningstekniken. Många barn får i sig för mycket luft eller äter för glupsk när de ammas.

4. Se till att barnet får lugn och ro, vissa små bebisar blir stressade av för mycket aktiviteter.

5. Håll barnet upprätt mycket – prova även att amma i upprätt läge.

6. Ge Minifom, som säljs receptfritt på Apoteket. Minifoms effekt är dock omdiskuterad.

7. Ha mycket kroppskontakt; bärsjal och/eller bärsele rekommenderas.

8. Ge spädbarnsmassage.

9. Ammande mammor kan prova att utesluta komjölk i kosten under någon vecka för att se om besvären går över. Observera att det inte räcker med att sluta dricka mjölk utan allt från smör och bröd till ströbröd och nougat innehåller, eller kan innehålla komjölksproteiner. Det är viktigt att komplettera med ersättningsprodukter och kalktabletter.

10. Man kan också prova att utesluta kaffe, röda bär och gasbildande kost som bönor, lök och broccoli.

11. Om du ammar: prova att dricka kamomillte eller fänkålste.

12. Barn som inte ammas kan få mjölkproteinfri ersättning istället för den vanliga modersmjölksersättningen. Man kan köpa en provburk på apoteket eller få utskrivet av läkare.

13. Ge lactobaciller, som säljs receptfritt på apoteket under namnet Sempers Magdroppar.

14. Gå på vagnpromenad eller ta barnet med på en tur i bilen när koliken sätter in. Många blir lugna av monotona ljud och rörelser.

15. Akupunktur har gett mycket positiv effekt på kolik och större studier utförs. För närvarande är det bara ett fåtal personer som har Socialstyrelsens tillstånd att ge akupunkturbehandling mot spädbarnskolik.

16. Det finns bara en medicin som minskar krampen i tarmen: dicykloverinkloridlösning. Medicinen har allvarliga biverkningar som andningspåverkan och ges bara vid allvarliga besvär.

Källor: Barnläkare Camilla Söderquist, www.sjukvardsradgivningen.se, www.growingpeople.se, www.kolikboken.se