’Min man vill inte ha barn’

Uppdaterad 2012-01-19 | Publicerad 2012-01-17

Förhållandet krisar när bara en vill bilda familj

När Maria, 30, träffade Peter kändes allt rätt. Det här var mannen hon ville bilda familj med.

Men efter några år ihop kom dråpslaget: han vill inte ha barn.

– Jag hoppas mer än allt att han ska ändra sig, men jag vet inte hur länge jag vågar vänta, säger hon.

HON VILLE VÄNTA I sångerskan Katy Perrys och Russell Brands fall var det Russell som ville bilda familj medan sångerskan ville vänta – vilket sägs vara anledningen till parets separation.

Det är sex år sedan Maria träffade Peter, 39, genom gemensamma vänner – och blev blixtkär. Peter hade då redan ett barn från ett tidigare förhållande. Kanske var det därför Maria aldrig tänkte tanken att han inte skulle vilja ha fler.

– I början svävade vi som på rosa moln, du vet, när allt är perfekt. Vi pratade om framtiden och våra gemensamma drömmar – och för mig ingick förstås barn i de planerna, säger Maria.

Men i takt med att relationen, och tiden, framskred så avtog framtidsdrömmandet. Maria försökte hinta lite mer på allvar att det inom en snar framtid skulle vara fint med ett gemensamt barn, eller gärna flera.

– För mig är det jätteviktigt att ha en familj. Jag var öppen från början med det, och även om han kanske var mer svävande när vi pratade barn så kändes det som att han ville samma sak.

”Trodde inte det var sant”

Men nästa gång ämnet kom på tal tog diskussionen en tvärvändning. Peter sa blankt nej. Han ville inte ha flera barn, utan kände sig klar med den delen av sitt liv och ville inte ”börja om”.

– Jag trodde inte det var sant. Eftersom jag varit så öppen med min barnlängtan från början så kändes det så orättvist att han hade ändrat sig. Eller att han inte sa som det var från början, om han nu vetat det hela tiden, säger hon.

Trots sin besvikelse säger Maria att hon kan förstå honom till viss del. Peter närmar sig 40 och hans barn är redan en bit in i tonåren. Men för egen del, som snart 30-årig kvinna, känner hon att tiden är inne.

– Vi är fast i en återvändsgränd. Han säger att det är mitt val att stanna, eftersom jag nu vet att han inte vill ha barn. Då svarar jag lika barnsligt med att ”det är ditt ansvar att gå eftersom du vet att jag vill ha barn”.

Som det är just nu, berättar Maria, pratar de över huvud taget inte om det – för att undvika gräl.

Hon beskriver en ständig ångest och tvivel; ska hon lämna honom och hoppas att hon hittar någon annan som det känns rätt med? Ska hon stanna och hoppas att det ger sig med tiden? Hur mycket tid finns?

– Jag vill inte vänta alltför länge, ingen av oss blir yngre. Man vill ju ändå känna att man är ung och pigg när barnen är små. Och att man har tid kvar, tillsammans, när de blivit stora, säger Maria.

Svårt beslut

Hon tror att mycket av Peters tvekan ligger i att han är rädd att splittra ännu en familj. Samtidigt är det just det som står på spel i nuläget – paret har flera gånger pratat om att gå skilda vägar på grund av barnfrågan.

– Han har i alla fall sagt att om det kommer en dag han känner sig redo för en familj så vill han att det är han och jag som bildar den. Det gör det såklart ännu snurrigare i huvudet – tänk om jag går, och sen är han plötsligt redo?

Väljer inte bort barn

Så Maria väntar, och sopar frågan under mattan tillsvidare. Men i längden är hon fast besluten. Välja bort barn kommer hon inte göra.

– Ger det sig inte inom något år så blir jag tvungen att ta steget och lämna honom. För ett liv utan egna barn är ingenting jag över huvud taget kan tänka mig, säger hon.

Följ ämnen i artikeln