De skilde sig på låtsas - för relationens skull
Uppdaterad 2012-03-22 | Publicerad 2012-03-19
Kristina Haggård, 42, ville skiljas. Men hennes man, Lennart, 56, var inte beredd att separera.
Lösningen blev att de skilde sig på låtsas.
-Jag fick plötsligt en helt ny frihet och mer tid för barnen, säger Kristina.
För Kristina fanns ingen väg tillbaka. Kärleken till maken hade försvunnit i takt med att familjelivet förvandlats till ett väloljat maskineri där allt kretsade kring logistik.
– Vi tappade bort varandra bland tvätt, städning, mjölkpaket och hämtningar och lämningar på dagis, berättar Kristina som skrivit boken "Skilda på låtsas - i stället för skilsmässa".
Det har nu gått fem år sedan Lennart och Kristina lämnade in skilsmässoansökan.
– Vårt förhållande hade blivit tråkigt, glädjebefriat och för maskinellt. Det bodde så mycket glädje i mig, men allt dog så fort jag satte foten innanför hemmets dörr. Det var bara en massa plikter som skulle utföras. Logistiken styrde vårt liv. Till slut blev det ohållbart och jag ville skiljas, berättar Kristina som ställde Lennart inför faktum.
Men han ville till varje pris rädda äktenskapet.
– Vi började trixa och pussla, bytte bostad och jobb för att få mer tid för varandra och barnen, men det hjälpte inte. Jag ville fortfarande separera. Jag kände att det inte var bra för barnen att ha en mamma som mådde dåligt.
I väntan på att skilsmässan skulle gå igenom och den gemensamma villan kunde säljas skulle barnen vänjas vid att leva ett ”varannanveckasliv” med mamma och pappa.
Ena veckan tog Kristina hand om all markservice medan Lennart fick tid över för sig själv, som om de varit skilda på riktigt.
Nästa vecka bytte de. Under den ”lediga” veckan kunde de ta sig tid med barnen, träffa vänner och odla egna intressen utan att behöva oroa sig för att det blev kaos hemma.
Kontakten skedde mestadels genom mejlkontakt och sms.
– Det var så skönt att kunna vara hemifrån utan att ha dåligt samvete. Jag fick en massa frihet och energi som jag inte haft tidigare. Plötsligt kände jag glädje över att komma hem och de känslor jag hade för Lennart när vi träffades för tio år sedan kom tillbaka, säger Kristina som sakteliga började tro på ett fortsatt liv ihop med sin familj.
Skilsmässopapperna drogs tillbaka. De hade hittat ett sätt att leva som var bra för alla.
Barnen Kien, 10, Tudor, 6, har fått gladare, mindre stressade föräldrar som plötsligt fått all tid i världen över för dem.
Och Lennart vill inte byta tillbaka till det liv de levde förut.
– De veckor som jag har marktjänst är minst lika roliga som de veckor då jag är ledig. Man får en väldigt djup kontakt med sina barn och det är roligt att ha hand om barn när man får styra allt själv.
Lennart och Kristina har också infört dejtingkvällar då det bara är de två.
– Tisdagar och fredagar dejtar vi. Det är inte så pretentiöst, vi spelar spel och pratar, pratar, pratar. Det är jätteviktiga stunder för oss, säger Lennart och Kristina samstämmigt.
I dag kan de inte tänka sig att leva på ett annat sätt.
– Vi har funnit vår väg till ett lyckligt äktenskap där alla mår bra, både vi och barnen.
Aftonbladets relationsexpert Eva Rusz applåderar familjens Haggårds okonventionella lösning som hon tror skulle kunna rädda många äktenskap som knakar i fogarna.
– Många skilsmässor skulle kunna undvikas om man lyckas finna en balans mellan självständighet och samhörighet. I takt med att de skalat bort alla ”borde” och ”måsten” har de hittat tillbaka till känslorna. De har gjort ett jättebra jobb, säger Eva Rusz.
Katarina Arnstad Elmblad