”Alla tre är rätt så busiga faktiskt...”

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-27

Désirée och Erik fick tre pojkar bara nio månader

Désirée McGeough födde en son 2008.

Nio månader och fem dagar senare åkte hon till BB igen.

Ut kom tvillingarna Viggo och Vilmer.

Reaktion: glädje och förvåning.

– Att uppfostra tre ettåringar är ett heltidsjobb, säger Désirée.

De lugna stunderna är mysiga. Men inte så många i en familj med tre glada ettåringar, från vänster storebror Oscar, Vilmer och Viggo.

När vi rullar in i Flen faller snöflingor som fingeravtryck mot marken; granar draperas i bomull och björkar förvandlas till sockervadd. Skogen öppnar sig långsamt och

vi kommer in i samhället. Inga människor i sikte. Allt är tyst. Vi kommer fram och ringer på dörrklockan.

– Hej och välkomna! säger Erik och sträcker fram en hand.

Från köket tittar Oscar, snart två år gammal, nyfiket fram bakom en dörrkarm. På övervåningen slumrar hans yngre bröder, tvillingarna Vilmer och Viggo.

Äkta paret Désirée och Erik McGeough, båda 30, befinner sig i en ovanlig situation. De fick tre barn inom loppet av nio månader och fem dagar.

– Man får veta att man lever. Vi visste att det skulle bli kämpigt, men det är kul med barn och vi har alltid velat ha en stor familj, säger

Désirée.

Överallt samtidigt

Vi sitter i familjens kök. Kaffe och kanelbullar serveras medan lille Oscar lyckas med konststycket att befinna sig överallt, samtidigt. Han har stora ögon; pigga med en spjuveraktig lyster.

– Emil i Lönneberga är hans favoritprogram och han påminner väldigt mycket om honom, upplyser pappa Erik och fortsätter:

– Alla tre är rätt så busiga faktiskt. Framtida lärare kommer att få det hett om öronen!

När Erik och Désirée träffades hade hon redan dottern Amanda från ett tidigare förhållande. Men hon och Erik ville gärna ha barn tillsammans. Det visade sig emellertid vara svårare än de trodde. Först efter två år blev Désirée gravid med Oscar.

– Efter det trodde jag inte att det skulle gå så fort. Jag minns att jag

tänkte: blir det ett till så är det bra, berättar Erik.

På övervåningen börjar en barnröst skrika. Viggo har vaknat.

"Efter två månader blev jag gravid"

Erik går upp och hämtar en sömndrucken lintott som tittar skeptiskt på besökarna. Oscar slår med sitt plastglas mot bordet. Désirée fortsätter berättelsen:

– Två månader efter att jag fött Oscar blev jag gravid igen.

En vacker majdag åkte hon till sjukhuset i Katrineholm med sin pappa för att göra en ultraljudsundersökning i vecka åtta.

– Ser du vad jag ser? frågade sjuksköterskan när de tittade på ultraljudsbilderna.

Désirée förstod först inte vad hon menade.

– Sedan gick det upp för mig att det var tvillingar jag tittade på!

Hon blev chockad och glad och åkte till direkt Eriks jobb och visade upp bilden.

– Det var en häftig upplevelse, minns han.

Fick feber och frossa

Graviditeten med tvillingarna var påfrestande. Hon fick svårt att gå på grund av foglossningarna och hade ont i sitt bäcken. Dessutom är två barn tyngre att bära än ett. Trots detta åkte hon och Erik på en två veckor lång bröllopsresa till Turkiet i september. Strax efter hemkomsten blev Désirée sjuk i feber och frossa. Läkarna trodde att det var en urinvägsinfektion. Kort därpå fick hon värkar. På sjukhuset försökte man att stoppa dem med hjälp av mediciner, men det gick inte.

– Då fick jag föda, tio veckor för tidigt.

Den 30 oktober kom Viggo till världen. Fem minuter senare tittade brorsan Vilmer ut. Förlossningen gick bra, men tvillingarna lades i kuvös eftersom de inte var fullt utvecklade. Désirée ammade dem i två månader, sedan blev det för tungt, hon skulle ju samtidigt ta hand om Oscar. Det blev därför pumpning av mjölk och sondmatning av tvillingarna.

Under åtta veckor skulle de ha mat var tredje timme, oavsett tid på dygnet. Läkarna hade kopplat in en slang i näsan som gick ned i magsäcken på barnet. I slangen fäste man en spruta med bröstmjölk när det var matdags.

– Det är klart att det var tufft i början, men jag är glad över att ha fått lära mig hur man matar med sond, det är inte alla föräldrar som vet det. Man måste se allt från den positiva sidan, annars går man under, säger Erik, som nyss varit och hämtat nyuppvaknade Vilmer.

Olika strategier

Oscar ropar mamamamamama och hoppar mellan soffan, golvet, pappas och mammas knä. Vilmer sliter åt sig Viggos napp. En kör av skrik studsar mellan kökets väggar. I pauserna hörs radioskval. En kvinnoröst sjunger att hon önskar att hon var en punkrockare. Hur orkar man med tre livliga ettåringar i vardagen?

– Humöret är väl inte alltid på topp, säger Désirée och skrattar lite. Men det där pendlar från dag till dag.

Lösningen för Désirée och Erik har varit samarbete och tålamod. Dessutom rycker Désirées mamma in som extrahjälp när hon kan. Erik är tillfälligt sjukskriven på grund av diskbråck.

– Det går bättre att ta hand om barnen nu när vi båda två är hemma. Tidigare hade jag riktigt dåligt samvete när jag åkte till jobbet och visste att Désirée skulle vara ensam med barnen, säger han.

När tålamodet tryter har paret olika strategier för att hantera det. Désirée tar ut det på Erik medan han själv tar ut det på jobbet genom att slita hårdare.

– Jag är tv-handlare och ibland får kunderna sina bassningar,

säger han och skrattar. Att Désirée blir arg på mig, det får jag ta. Det är bara att bita ihop, det går ju över.

Hanterbar situation

Vi går runt i huset. De har barnanpassat möbleringen med mycket öppna ytor och stolar och fåtöljdynor klädda i vaxduksliknande material. I ett stort rum ligger en giraff, en häst, en krokodil och bilar utspridda tillsammans med andra leksaker. Pojktrojkan roar sig för fulla muggar medan fotografen försöker få dem att fastna på bild. Viggo slår upprepade gånger med en orange plastspade på kameraobjektivet.

– Ibland har man lust att bara gå och lägga sig, men på något sätt lär man sig hantera det, säger Désirée.

Det blir inte mycket ensamtid för paret, men de försöker så gott det går. Oftast tittar de på film efter att barnen somnat. Ibland åker de ut till Ikea, ensamma, medan svärmor passar barnen. Inte främst för att handla, utan för att andas ut.

– Häromsistens hämtade Désirées bror och hans flickvän ungarna och kom tillbaka med dem dagen efter. När vi blev ensamma visste vi knappt vad vi skulle göra, berättar Erik.

– Det blev thaimat och en film, säger Désirée och ler. Det är skönt att få sova ut någon gång också.

En äldre dotter

Både Désirée och Erik har många syskon. Att ha en stor familj har alltid varit en självklarhet för båda.

– Många kanske tror att livet tar slut när man får barn, men så är det inte. Livet börjar ju då.

Erik måste springa iväg till toaletten; Oscar häller ut schampoo och duschkrämer i badkaret. Vi säger adjö, stänger dörren och går tillbaka till bilen.

Ute hörs inte ett ljud. Det känns märkligt.

Den 4 mars födde Désirée McGeough ytterligare en son, Theo. Förlossning gick snabbt.

Följ ämnen i artikeln