Johan, 31: Man märker fort om man klickar – eller inte

Miljön är utstuderat ­romantisk och stämningen förväntansfull.

Här ska snabba singeldejter gå av stapeln.

– Man märker fort om man klickar eller inte, ­säger Johan, 31, som i kväll speeddejtar för andra gången.

Vita linnedukar, en mörkröd ros och dunkelt ljus. Utanför det uppstylade rummet hörs ljud av höga klackar och småprat när kavajer lämnas in i garderoben.

De drygt 40 personer som anmält sig till kvällens speeddejting är på ingång.

– Jag är sällan i sammanhang där det är mycket singlar, så det är kul att alla är här av samma anledning, säger Johanna, 25, från Stockholm.

Vi befinner oss på nattklubben Le bon palais i centrala Stockholm där gong-gongen plötsligt ljuder.

Under de följande timmarna kommer den att slå var fjärde minut som ett tecken på att det är dags att byta dejt.

Får ett resultatkort

– Titta på paret där, kolla hur nära han står, säger ­arrangören Daniel Sanchez Åsenblom en stund senare och nickar mot ett tillfälligt par som hamnat i en närgången diskussion. De kommer inte att vilja byta när det är dags.

Daniel är en av killarna bakom nystartade Speedd8.se, som anordnar kvällens event för personer i åldern 30–40 år (rekommenderad ålder).

Alla singlar är utrustade med ett så kallat ”resultatkort” där de skriver ner vilka av sina dejter de vill lära känna närmare. När kvällen är över sammanställer arrangören uppgifterna och de som har visat ömse­sidigt intresse får varandras kontaktuppgifter.

– Jag har testat det här en gång förut och jag gillar konceptet, säger ­Johan, 31, från Stockholm. Om man jämför med internetdejting så är det här personligare. Man märker fort om man klickar eller inte, menar han.

Johan berättar att han inte har förberett några isbrytarfrågor utan menar att han försöker hålla snacket spontant, ”kanske prata om det här eventet eller vad man sysslar med”.

”Trött av att prata”

Vid ett annat bord hittar vi Hilde, 29, från Stockholm som gör sin speeddejtpremiär denna fredag.

– Jag kom hit utan förväntningar, men det är kul att möta mycket människor på kort tid. Fast man blir lite trött av att prata hela tiden, ­säger Hilde som har tolv dejter kvar.

På de flesta håll ­verkar samtalen flyta ganska smidigt – men vid ett bord längre in i rummet skruvar både killen och tjejen besvärat på sig.

När gong-gongen ännu en gång ljuder ser de uppenbart lättade ut, tackar för sig och går vidare för att prova lyckan på nästa dejt.