Singelmammor – ut på havet!

Hon vill se fler kvinnor i den gubbiga båtvärlden

Alla kan sköta en båt.

Det säger 35-åriga båtklubbsvärden Ulrika Arrhénborg.

Nu uppmanar hon kvinnorna att ge sig ut i skärgården.

– Mina tjejkompisar som stått passiva i båten börjar nu ta för sig. Men det är en lång väg kvar, säger hon.

helskärm

Havet och båtklubbarna har av tradition varit en manlig miljö. Men allt fler kvinnor börjar nu upptäcka glädjen i att sköta en båt. Det märker 35-åriga Ulrika Arrhénborg, en av fyra värdar för Heleneborgs båtklubb i Stockholm. Hon vill visa kvinnor att man inte behöver vara ett proffs för att bege sig ut på havet.

– Jag har haft tjejer som aldrig varit ute på sjön med i båten, och de klarar det hur bra som helst. Det är mycket svårare att lära sig köra bil, säger hon.

Visserligen är Ulrika Arrhénborg van vid båtmiljön sedan barnsben, hon växte upp på ön Arholma i Stockholms skärgård. Men efter att hon flyttat till Stockholm blev det inte så många turer ut på havet.

– Fast sen blev jag singelmamma och ville bygga ett eget litet saltkråkan till min son, förklarar hon.

Okonventionella metoder

Idag är Ulrika Arrhénborg stolt ägare till en klassisk gammal träbåt som hon sköter tillsammans med sin 5-årige son Harald.

Det blev en okonventionell entré i båtklubbens övervägande manliga värd. Båten var nära att sjunka, och snarare än att tänka på prestige funderade Ulrika ut lösningar. Bland annat pluggade hon igen ett hål i botten med en sälgkvist – som sedan växte upp till ett litet träd i botten.

– Och så tätade jag läckorna med tuggummi och springorna med gaffatejp. Vissa av männen tyckte det var lite Pippi-fasoner i början. De blev provocerade först, men nu tycker de att det är kul, säger hon.

Ulrika kände heller ingen prestige när de äldre männen testade henne. Hon bad dem lära henne det hon inte redan visste – då mjuknade de. Män som har en allt för dålig attityd ignorerar hon bara. Det är Melker i Saltkråkan som är hennes förebild:

– Tänk om lite fler kunde tänka ”denna dagen ett liv”. Man gör det bästa man kan med vad man har, säger hon.

Börjar ändras

Ulrika Arrhénborg vet att jargongen många gånger är grabbig vid bryggorna. Nyligen såg hon en kvinna i en båt börja lasta av när hennes man ropade ”Charlotte, var inte i vägen, låt mig sköta det där”.

– Hur ska man då kunna lära sig?

Många män är lite stolta över att ensamma kunna hantera båten, tror Ulrika Arrhénborg.

– Männen frågar inte så mycket så man tror att de kan mer, fast de inte alltid gör det. Kvinnor är lite sämre på att ta för sig.

Hon tror dock att det börjar ändras, dagens unga tjejer och killar tycker oftare att man ska hjälpas åt på båten. Och kvinnor nuförtiden både reser själva och klättrar i berg – varför skulle de då inte kunna hantera en båt undrar Ulrika Arrhénborg. Har man inte råd att köpa går det också att hyra, föreslår hon.

– Vi bor i ett paradis med 30 000 öar och det är billigt som tusan att åka ut i skärgården – så vad gör alla i stan?

Stark och självständig

Båtlivet är ett enkelt sätt att uppleva saker tillsammans, enligt Ulrika Arrhénborg. Både turerna ut på havet och underhållet som krävs.

– På klubben händer hela tiden något. Där är människor i alla åldrar som håller på med något kreativt. Livet vid bryggan, den gemenskapen, är verkligen en oas i Stockholm.

Och kvinnor har mycket att vinna på att själva ta kontrollen, menar hon.

– Som kvinna känner man sig stark och självständig när man har koll.