Mångbarnsfamiljen är status – så länge barnen har rätt kläder
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-01-18
Malin Wollin om barnantal och status
Posh vill ha en dotter, eller fjärde barnet som man också kan kalla det.
Jag förstår henne.
Men alla som får en fyra gör det inte för att få det hett efterlängtade specifika könet.
Så, varför vill någon ha fyra barn?
Varför vill någon ha tre?
Varför är just två barn en vettig och så vanlig siffra? Ett barn och sedan ett syskon och så får det vara nog, är det så man tänker?
Och de som har sju, åtta, nio? Hur är de funtade?
Varför har jag tre barn? Om man skulle sluta när det blir kaos skulle man ju sluta efter första barnet, ändå skaffar men ett till och så ett till.
Och man gör det ju inte för att fylla tiden, man gör det inte heller för att få hemgift och en fet get till hushållskassan.
Att bara ha ett barn är också status. Att ha tio är det däremot inte.
Jag hör att det är status att ha fyra barn. Och det är det. Det är sorgligt men sant.
Jag föraktar status. Status har ingenting med verkligheten att göra. Status är så fånigt och att skaffa fler barn för att ha en trendig hög är bara sorgligt.
Visst är det häftigt när personerna på vårt julkort blir fler men livet är inte ett uppklätt julkort i kläder från Polarn och pyret.
Livet är hämtningar, lämningar, oro, ångest, skrik och gap och makaroner som fastnar i strumpan 365 dagar om året i arton år och ibland längre än så (gud bevare oss för ung och bortskämd).
Att ha tre barn är att ha ett zoo som aldrig någonsin kommer ut genom ytterdörren i tid. Barn som slåss och nyps i baksätet trots att man köpt en rymlig sjusitsbil för att de inte ska nå varandra.
Tre är det nya två, konstaterade jag redan 2008 (när jag fick mitt tredje) och då är det inte rocket science att konstatera att fyra är det nya tre.
Problemet är bara att mångbarnsfamiljen bara är status så länge barnen har rätt kläder och hallen är undanplockad och klädd i Josef Frank.
En mångbarnsfamilj med bara många barn kan aldrig bli posh.
Jag vet inte om det är rätt för oss att skaffa ett fjärde barn.
Men jag inser att om vi vill vara trendiga så har vi inget val.