Hägglund om sexkrisen: ”Uppvärdera lärarna”

Lisa Röstlund

Socialminister Göran Hägglund (KD) lovar se över behovet av en ny sexualvanestudie.

Och eftersom sexlusten hänger ihop med utbildning har han ett förslag.

– Vi måste uppvärdera lärarna.

Göran Hägglund anser att mycket kunskap finns bland myndigheter och beslutsfattare om svenskarnas sexliv och sexuella välmående.

– Men kunskapen är naturligtvis en färskvara. Sverige ser inte likadant ut som för 20 år sedan. Det kommer sannolikt att se annorlunda ut om vi tittar 20 år framåt också.

2007 kom en tvärpolitisk motion och Folkhälsoinstitutet har senast i fjol krävt en uppföljning av den förra befolkningsstudien 1996. Varför har det inte gjorts?

– Vi har sagt att vi får titta på behovet i det här sammanhanget. Det finns ett uppdrag hos Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet att ta fram en strategi. I det sammanhanget bör man pröva frågan om en sådan här undersökning skulle kunna tillföra ytterligare kunskap som vi kan ha nytta av: det är ju det som är den springande punkten, om vi kan ha nytta av den.

– Kunskap är aldrig fel, men den ska också vägas mot andra insatser. Det prövas av myndigheterna och de ska komma med ett svar.

Aftonbladets studie visar att svenskarna har mindre sex i dag, och att lusten generella har sjunkit jämfört med 1996 och 1967.

– Å ena sidan kan man ju fundera över det faktum att det offentliga rummet blir allt mer fyllt av sex eller sexuella anspelningar – och att vi samtidigt har en tid där lusten är mindre och där man har mindre sex jämfört med tidigare. Det är kanske inte vad man skulle förvänta sig.

– Jag tror att tidsbristen är den viktigaste faktorn. Vi jagar från det ena till det andra. Allt fler har arbeten som svämmar över alla breddar. Vi schemalägger aktiviteter: föräldramöten, gå till gymmet, jogga eller gå och titta på fåglar eller vad det nu kan vara. Det som schemaläggs tränger ut det som händer mer spontant. Utrymmet för att umgås i den egna relationen blir mindre, och umgås vi mindre blir det också tillfällen för sex betydligt färre.

Vissa forskare tar upp den otrygga arbetsmarknaden: att otrygga arbetsformer, bemanningsföretag, korttidskontrakt och hot om arbetslöshet sätter sig på människors psyken.

– Det går naturligtvis inte att utesluta att det är så, men samtidigt gör man det väldigt enkelt för sig, tror jag. Sverige är ändå ett land där de flesta har ett jobb, ett förhållandevis tryggt jobb och en förhållandevis trygg situation. Huvudanledningen tror jag får sökas på annat håll.

Sedan 17 år tillbaka har folk mindre sex och lust och man har också fler partners än tidigare. Är det ett problem, skulle du säga?

– I en internationell jämförelse sätter vi relativt många barn till världen. Men jag tror att relationer, närhet, sexliv, är en betydande del i en människas liv och om det fungerar väl mår vi bättre än om det inte fungerar bra. Det är en folkhälsofråga att vi får utlopp för den sexualitet vi bär.

Finns det något man på politisk nivå borde fundera över apropå den här utvecklingen?

– Jo. Jag tycker att det finns skäl att fundera på det. Sedan är frågan vad som ligger inom den politiska beslutssfären att hantera. Socialstyrelsen kommer väl knappast rekommendera 6-8 samlag om dagen. Det skulle jag väl avråda ifrån. Det får väl vara upp till människor själva att avgöra. Men om jag har rätt när jag säger att det beror på tidsbrist är det naturligtvis en fråga om prioritering i våra liv. Det är vi själva som är huvudrollsinnehavare och regissörer av våra egna liv och det kan inte läggas på politiker att ordna tillfällen då man får mer sex.

Men mer tid kanske politiken kan medverka till?

– Ja, att underlätta för människor att få tid för saker och ting. Men det är samtidigt inte lätt att se vilka politiska beslut som med omedelbarhet skulle leda till just de effekter vi diskuterar nu.

De som röstar på alliansen skattar i vår undersökning sin hälsa högre än de som röstar på oppositionen. Hur kan det komma sig, tror du?

– Det handlar om utbildningsnivå, skulle jag säga. Även om det inte stämmer med Moderaternas väljare. När det gäller alla andra områden ser vi att hög utbildning ger en bättre hälsa. Det finns säkert en aspekt att vården kan ge större utrymme till den som kan artikulera och uttrycka sig bättre, men framför allt är hälsan bättre i grunden. Exakt hur det hänger ihop är det svårt att veta.

Arbetslösheten är också större bland oppositionssympatisörerna.

– Arbetslöshet leder till ekonomisk stress, ibland. Lägre utbildning leder till en större sannolikhet för arbetslöshet. Större arbetslöshet leder till större sannolikhet för ekonomisk stress och ekonomisk stress är aldrig bra för relationer eller sammanhållning. Allt annat lika är det sämre.

Så kokar man ner det handlar det mycket om utbildning?

– Ja. Kan man inte tänka sig att den som har en högre utbildning har också en starkare självkänsla och kan kommunicera önskemål om vad man vill, både att man vill och vad man vill, och det i sin tur kan leda till ett bättre sexliv. Spekulerade han vilt!

Skolan alltså. Hur kan man förbättra den?

– Det ena handlar om sex- och samlevnadsundervisningen allmänt sett. Sedan det allmänna: ju bättre skolan lyckas, desto fler kan och vill gå vidare till högre utbildning och det i sin tur leder till bättre hälsa som leder till bättre levnadskvalitet. Men det är en ganska lång väg att gå.

Vad bör förändras i skolan?

– Det handlar om att uppvärdera lärarna: ge dem utrymme att vara lärare. I dag är det mycket byråkratiskt arbete med dokumentation. Sedan ska inte skolan bara förbereda oss för arbetslivet, att bli bra arbetstagare eller ha möjlighet att driva företag, utan det handlar också om att rusta oss för livet utanför. Det handlar om bildning och kunskap om livet i bredare bemärkelse. Men det är svårt att säga "gör vi bara det här kommer det resultera att de här siffrorna ändras".

Kristdemokrater har mest sex av alla partisympatisörer, enligt vår studie.

– Ser du! "Bli kristdemokrat och du får ligga mer". Jag tror det har med synen på relationer att göra. Tillåts relationen ta tid? Att bygga relationer kräver tid, och ibland också ansträngning. Det handlar lite om hur vi värdesätter relationer i förhållande till annat i livet.