Tuffa tjejer mår sämre

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2009-12-15

Ny forskning: Risken för depression och våldsamhet ökar bland tjejer med hög status

Coolast i skolan mår inte alltid bäst.

Tvärtom ökar risken både för depression och för våldsamhet bland tjejer som har hög status.

– Bland vuxna är hög status alltid skyddande, men tydligen inte bland unga, säger forskaren Cecilia Åslund.

Hög status – som Paris Hiltons – är svår att hålla uppe.

Bland vuxna människor är sambandet tydligt mellan hög status och bättre fysisk och psykisk hälsa. Men i sin forskning fann beteendevetaren Cecilia Åslund att den så kallade ”statusskölden” inte finns bland unga. Där är det istället medelmåttorna som mår bäst.

– Bland unga kan man i så fall tala om en ”medelstatussköld”. Det är skyddande att befinna sig i mittenfåran. Troligen för att det är så viktigt för unga att inte stå ut från mängden, säger Cecilia Åslund.

Studerat niondeklassare och gymnasister

Hennes doktorsavhandling bygger på en undersökning bland alla skolungdomar i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Västmanland.

För att bestämma deras status har ungdomarna själva skattat dels familjens ekonomi, dels sin egen status i den skolans sociala hierarki och i kompisgruppen.

– De som befinner sig i kanten, både uppåt och neråt, har ökad risk för depression och för våldsamhet. Och allra mest ökad risk har högstatusflickorna, säger Cecilia Åslund.

Även om det är relativt sett väldigt få som slåss, särskilt bland flickorna, så är sambandet tydligt. Cecilia Åslund tror att det kan handla om en upplevd press.

– Kommer man från höga socioekonomiska förhållanden har man ofta höga krav på sig att lyckas både i skolan och socialt. Och då kan ett misslyckande vara jobbigare att bära.

Förvånande resultat

Cecilia Åslund är förvånad över att den höga statusen inte har samma skyddande effekt på barnen som på de vuxna – och tycker att det finns en lärdom att dra av det:

– Alla vet att sämre socioekonomiska förhållanden är en riskfaktor och därför får de barnen ofta särskilt stöd. Men i skolan behöver man kanske också hålla koll på ungdomar från tvärtomförhållanden.

Dessutom menar hon att det är en samhällelig fråga. Tidigare hälsoforskning visar att ju mindre inkomstskillnader, desto bättre folkhälsa.

– Fortfarande är Sverige ett av de länder som har minst inkomstskillnader. Men de ökar snabbast i världen.

Följ ämnen i artikeln