Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Brynolf

Feminist? Javisst!

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-18

Männen i kostym hänger i när 90-talsfeministerna sticker

För tio år sedan ville alla kalla sig feminister – från Linda Skugge till Göran Persson.

Nu har flera företrädare gjort avbön och den trendkänslige kallar sig hellre humanist.

Kvar finns ur och skur-feministerna – och Anders Borg.

Det började med boken ”Fittstim” 1999. Sen spred sig feminismen som en löpeld genom landet. I början av 2000- talet försökte alla, politiker som skribenter eller kändisar, övertrumfa varandra i hur feministiska de var. Även statsminister Göran Persson var plötsligt feminist. I dag är läget annorlunda. Mediekändisar som Linda Skugge och Johanne Hildebrandt hoppar av feministrörelsen och jämställdhetsförespråkare som Gudrun Schyman och Maria Sveland provocerar stort.

”Emot ism-er”

Inte ens jämställdhetsministern vill kalla sig feminist – och hon är inte ensam. 13 av ministrarna i regeringen vill inte kalla sig feminister utan är ”emot ism-er”, ”liberal” ”humanist” eller ” för mångfald”.

– Positivt värdeladdade ord är istället ”entreprenör”, ”hållbar”, ”klimatsmart” och ”förtroende”, säger trendanalytikern Ida Hult.

Interna konflikter

Hon menar att startskottet för den feministiska lågkonjunkturen startade med kvinnorörelsens interna konflikter. Dessutom har Evin Rubars dokumentär ”Könskriget” från 2005 – där ROKS-ordföranden sa att ”Män är djur” – och den finansiella krisen påverkat.

– Fast man ska komma ihåg att främst är det begreppet feminist som är ute – inte hela jämställdhetsdebatten.

Ida Hult tycker inte att det är någon överraskning att det är lättare för manliga politiker än kvinnliga att gå ut med att de är feminister. En man har fortfarande mycket att vinna på att säga att han är feminist. Det får honom att framstå som modern och medveten. En kvinna tappar däremot i makt. Hon får medhåll av Birgitta Ohlsson, folkpartistisk riksdagsledamot.

– Jämställdhetsfrågor är, liksom miljöfrågor, väldigt trendkänsliga, säger Birgitta Ohlsson. Politiskt sett ses jämställdhet och miljö vara lite av lyxfrågor som seglar upp under högkonjunktur och ner när det är ekonomisk kris.

Ur och skur-feminist

Själv kallar hon sig för en ur och skur-feminist, till skillnad från ”konjunkturfeminister”.

– Jag tror att värderingar vinner val. Personligen skulle jag inte vilja rösta på någon som hoppar från trendord till trendord, utan på en person som står fast vid det man tror på, även när det är obekvämt.

Symboliskt

För Birgitta Ohlsson är själva ordet symboliskt viktigt.

– Bakom ordet ligger ett löfte om handling. Att kalla sig för feminist är att gå med på att det finns en könsmaktsordning – och att man vill ändra på det. Kallar en politiker sig för sig humanist behöver man inte agera på något sätt.

Båda tror att feminismen får ett uppsving. Fast inte än på ett tag.

– Det krävs något nytt: en händelse, uppmärksammad bok eller stark personlighet för att f-ordet ska bli inne igen, säger Ida Hult. Men det kommer alldeles säkert.

3 män som kallar sig för feminister

Anders Borg,finansminister

”Feminism är en av de mest naturliga politiska målsättningar man kan ha”

Jan Björklund, partiledare

”Den tid då feminismen överläts till tokstollar på vänsterkanten måste vara över.”

Per Schlingmann, moderat partisekreterare och pr-strateg

”Om man med feminism menar att man tycker att det finns strukturella problem och att vi har ett ansvar att försöka göra något åt de problemen, då ansluter jag mig till det synsättet.”

Terri Herrera