”Ungdomsskrämmorna – diskriminering mot unga”

Publicerad 2011-08-12

Malmö stad testar ”mosquito buzzers” för att hålla ungdomsgäng borta

Det obehagliga ljudet ska hålla borta vandaler från skolgårdar på kvällstid.

Diskriminering mot unga, tycker Nyamko Sabuni som vill stoppa de så kallade ungdomsskrämmorna.

– De har haft jättegoda effekter. Vi står fast vid att de är en bra idé, säger Jeanette Lövgren på Malmö stad.

Under sommaren har ”mosquito buzzers” testats på två förskolegårdar i Malmö.

Högtalarna, som aktiveras av rörelser, sänder ut ett högfrekvent ljud som är så obehagligt att den som hör ljudet går därifrån.

– Det har funkat väldigt bra. De här platserna är inte längre några tillhåll, säger Jeanette Lövgren, säkerhetssamordnare på Stadsfastigheter, Malmö stad, till Aftonbladet.

Problem med vandalisering

Gårdarna har tidigare varit hårt drabbade av skadegörelse kvällstid.

– Det har varit stora problem med glaskross och nedskräpning. Ibland har de försökt sätta fyr på något. Personalen har fått börja dagarna med att städa bort fimpar, glasflaskor och burkar. Det behöver de inte längre, säger Jeanette Lövgren.

Ljudet som sänds ut är på en sådan frekvens att det endast kan höras av personer med mycket god hörsel. Personer över 25 hör oftast inte ljudet – vilket gett upphov till namnet ungdomsskrämmor.

Just därför, menar jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, är de diskriminerande – och ett exempel på kollektiv bestraffning.

– Vi kan inte i ett rättssystem använda oss av straffmetoder som straffar en hel grupp människor beroende på, i det här fallet, vilken ålder de har, sa Nyamko Sabuni tidigare i veckan till TV4.

Uppsatta vid 'tidigare tillhåll'

Jeanette Lövgren tycker att det självklart är trevligt om barn kan leka på kommunens skol- och förskolegårdar efter verksamhetstid, men menar att privatpersoner inte har någon oinskränkt rätt till det.

– Jag kan till viss del förstå kritiken, men detta är kommunens mark och det handlar om gårdar som är inhägnade, säger hon.

Dessutom påpekar Jeanette Lövgren att skrämmorna bara fungerar inom en radie på fem, sex meter.

– Vi har satt upp dem på platser som tidigare varit tillhåll för ungdomar, det är som små ”gatt”, ofta med tak och bänkar. Vi använder dem inte på stora basketplaner eller öppna ytor, säger hon.

”Jättegoda effekter”

Malmö har planer på att utöka med ytterligare ”ungdomsskrämmor”.

– Det är stor efterfrågan, många förskolor är intresserade. Men just nu avvaktar vi lite.

Nyamko Sabuni har dock flaggat för lagstiftning mot ljudlarmen.

– Kommer det ett förbud så följer vi självklart det. Men vi står fast vid att det är en bra idé. I många fall är de mer kostnadseffektiva än kameraövervakning, säger Jeanette Lövgren.