Man kan lära sig läsa varsomhelst

Terri har svårt att se världsvanan växa i skolan

Enligt dagens Stockholmsupplaga av DN börjar det bli ett problem i skolorna att eleverna tar ledigt lite när som helst för att resa med sina föräldrar. En del skolor nekar ledighet men det skiter i föräldrarna i, de åker i alla fall.

Det skulle jag också ha gjort. På min dotter Albas skola får föräldrarna skriva under ett kontrakt där man lovar att läsa för sina barn, ta ansvar för att barnet kommer i tid och se till att inte ta ledigt under terminerna.

Jag köper med hull och hår det där med att läsa för ungarna och att ta ansvar för att de kommer i tid. Men jag tycker att en månads utlandsresa kan ge mer än en månad i skolan. På vilket sätt är det ett ”stort problem” i skolorna? Elever är ändå borta; de är sjuka, hos tandläkare, på begravningar, lediga för flytt. Varför är frånvaron på grund av resa mer problematisk än en treveckors frånvaro på grund av körtelfeber?

Min pappa är från Spanien, så under min barndom reste vi fram och tillbaka mellan Gävle och Kanarieöarna. Jag tillbringade faktiskt lika stor del av lågstadiet i en spansk fiskeby som jag tillbringade i skolbänken på Andersbergsskolan.

Resultatet blev att jag och min brorsa blev superresvana, pratar världsspråket spanska flytande och tidigt blev debattglada (som ett resultat av att vara i ett land där folk älskar att gå i polemik mot varandra). Dessutom fick vi en livsviktig insikt om att Sverige inte är världens medelpunkt och norm. Helstekt killing är lika mycket julmat som sill.

Precis det vill jag ge mina barn. Jag vill ge dem världsvana. Under min dotters fem första år hann vi bland annat besöka Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Turkiet, Mexiko och synnerligen Spanien, där hon nog bott i sammanlagt ett år.

Jag vill inte ge avkall på det för att hon börjar skolan. Att lära sig läsa kan man göra varsomhelst i världen. Att lära sig världen kan man inte göra i en stockholmsförort.

Visst kan man försöka hålla sig till resor under loven – men prisskillnaden är löjligt stor mellan att åka till exempelvis Tenerife nu (1200 kronor för en vecka med hotell) och i jul (6000 kronor för en vecka på samma hotell).

För övrigt: jag klickade in på skolans sajt där de informerar om att de ”arbetar aktivt med att föra in omvärldsperspektivet i elevernas vardag”. Senaste gången den sidan uppdaterades var år 2005, då man berättar att de under en vecka hade arbetat med orden hej och tack på olika språk. Wow. Med den aktiva internationaliseringspedagogiken behöver man ju inte resa, eller hur? Om tre år kanske Alba kan säga tack på franska.