”Klinikerna kan tvingas i konkurs”

4000 svenska kvinnor har de farliga implantaten – på tisdag diskuteras vem som ska stå för notan.

Tyskland, Tjeckien, Frankrike och Venezuela har redan gjort det. Uppmanat alla kvinnor som bär bröstimplantat från skandalföretaget Poly Implant Prothèse (PIP) att ta bort dem.
Och i Wales erbjuds drabbade kvinnor att kostnadsfritt ta ut implantaten.
Men trots omvärldens uppmaningar väljer Sverige att avvakta.

4000 svenska kvinnor uppges ha PIP-implantaten, enligt Läkemedelsverket.
– Om det kommer fram uppgifter som säger att implantaten är direkt hälsofarliga ska de naturligtvis plockas bort, men det finns i dag ingen akut indikation som talar för det, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Men hur kan ni göra helt andra riskbedömningar än andra länder?
– Det kan bero på att man ser mer problem på ett ställe än ett annat, men vi kommer nu att följa upp om det finns något i deras underlag som talar för att vi ska göra en annan bedömning, säger Anders Tegnell.
Om Socialstyrelsen och Läkemedelsverket skulle gå på samma linje som alltfler länder väljer att göra, det vill säga rekommendera att implantaten – som förbjöds 2010 – bör tas bort, blir frågan än mer viktig: Vem ska stå för kostnaden när tusentals oroliga kvinnor ska lägga sig under kniven?
Aftonbladet ringde socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, som via sin pressekreterare meddelade att frågan inte ligger på hans bord.
Även socialminister Göran Hägglund nekar att kommentera frågan.
Inte heller Anders Tegnell kan ge ett entydigt svar på vem som i så fall ska bära ansvaret för att bekosta de kirurgiska ingreppen.
– Den frågan är inte helt okomplicerad – ska patientförsäkringen, de enskilda klinikernas försäkringar, PIPs konkursbo eller de svenska landstingen täcka kostnaderna? Vi har ett komplicerat system i Sverige och vi får se var det landar.
Socialstyrelsens rekommendation är i första hand att ta kontakt med den klinik som satt in implantaten.
– Men om man har ett akut problem så ska man naturligtvis vända sig till sitt landsting, precis som man gör vid andra hälsoproblem. Vi har inlett en diskussion vilket ansvar landstingen har i de fall de ursprungliga klinikerna inte kan eller vill ta hand om detta, säger Anders Tegnell.
Nackakliniken, som är en av de tolv kliniker i Sverige som satt in PIP-bröstimplantat, låter sina patienter plocka ut dem utan kostnad.
– Min uppfattning är att de kliniker som använt de här proteserna har en stor beredvillighet att hjälpa patienterna, säger Johan Rinder, plastikkirurg med fritidspraktik vid Nackakliniken.
Till vardags är han verksamhetschef vid kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi på Karolinska universitetssjukhuset. Han är också vice ordförande i Svensk plastikkirurgisk förening, som på tisdag, tillsammans med företrädare för de berörda klinikerna, ska diskutera med Läkemedelsverket och Socialstyrelsen vem som ska betala ingreppen för kvinnor som vill ta bort sina proteser.
– Om samtliga kostnader läggs på klinikerna kan detta i förlängningen leda till att dessa tvingas i konkurs. Det gagnar inte de drabbade kvinnorna. Därför måste vi snabbt hitta en lösning. Samtidigt är det viktigt att inte belasta de oroliga kvinnorna med orimliga kostnader, säger han.

Katarina Arnstad Elmblad