’Rädslan för ”fula gubbar” är obefogad’
Publicerad 2012-11-21
Polisen: Gå inte runt och var rädd för fula gubbar – men håll koll på nätet
Bortförandet av 9-åriga Anna från Göteborg förkroppsligade många föräldrars värsta mardröm: scenariot om den ”fula gubben”.
Men hur ska man egentligen tala med sina barn om främlingar med onda avsikter?
Okända människor som försöker locka med sig barn har skrämt oss i alla tider. När farhågorna besannas sprider sig paniken fort i medierna. Men Björn Sellberg, kriminalkommissarie och chef för barnpornografigruppen, tonar ner faran.
– Det är väl livsfarligt att säga det här i Aftonbladet, men jag tycker att rädslan ofta är obefogad, säger han.
– Jag läste att föräldrar följer sina barn med gps – det är i mina ögon helt horribelt och galet!
Statistiskt sett är risken att ett barn träffar en okänd gärningsman nästan obefintlig i Sverige, påpekar han.
– Så när det väl händer har det högt nyhetsvärde och man kan lätt tro att man bor på världens vidrigaste plats. Det är den inte!
”Var tydliga”
Aftonbladets psykolog Eva Rusz håller med om att risken är liten, men att man bör vara tydlig i kommunikationen med de unga om vad som gäller.
– Jag har haft nolltolerans när det gäller barnens kontakt med folk de inte känner. Är man nio–tolv år, saknar man förmågan att bedöma vem man kan lita på.
– Jag har sagt att de under inga omständigheter får följa med andra människor hem, oavsett om det handlar om en gammal kvinna som vill ha hjälp att bära kassar. Det är inte deras sak att göra det, det finns andra vuxna som kan rycka in och det finns mobiltelefoner, säger hon.
Björn Sellberg förespråkar en mjukare linje:
– Visst bör man säga till barnen att inte följa med okända människor, men samtidigt har jag varit noga med att poängtera för mina egna barn – som är 12 och 14 år – att främlingar är vänner som du inte känner. Vi får ett väldigt obehagligt samhälle annars.
Viktigt med dialog
Hans erfarenhet är att föräldrar lätt uppförstorar riskerna ”på öppen gata”, men är mer naiva när det kommer till internet.
– Det finns en rapport om att 50 procent av flickorna i årskurs 9 har blivit kontaktade av män som har haft sexuella avsikter. Och det här var 2007. Så då kan vi förvänta oss att det är förfärligt många fler i dag.
Björn Sellberg tycker att det är viktigt att ha en dialog med barnen om sajterna.
– Som förälder är det bra att fråga: vem alla de där ”vännerna” du har, vad vet du om de här personerna? Existerar de över huvud taget?
– Jag tycker att vi ska lära barnen att förhålla sig till ”fula gubbar” ungefär som man förhåller sig till vatten och trafik. Man ska vara försiktig, men inte rädd, säger han.