”En befrielse när sjuåringen slutade med fotboll”

Terri Eriksson tycker att barns fritidsaktiviteter ska vara billiga, kul och enkla

helskärm

Riksidrottsförbundet har gjort en presentation av vad barnens idrottande kostar och kommit fram till att det är svindyrt.

I genomsnitt blir det 10 740 kronor per år för ett hockeyspelande barn, ridning går på nästan lika mycket och även en ganska ”billig” barnsport som innebandy kostar nästan 4 000 kr per år.

När KRISMEDVETENHET är årets ord kan man inte anat än häpna över att:

a) föräldrar har råd att lägga nästan hela barnbidraget varje månad på en aktivitet.

b) det är så dyrt att utöva något som för hundra år sen presenterades som en folkrörelse.

Hur folkligt är det att idrotta om det är så påfallande dyrt?

”Jag förbjöd min son att börja med hockey och ridning.” säger kollegan som är ensamstående morsa. ”Nu spelar han basket och det är en räddning att hans bror inte tränar något alls.”

Hon berättar att de andra basketföräldrarna brukar förfasa sig över den ickemotionerande brodern: ”Va? Utövar han alltså ingen sport alls?”

”Jag tycker mig höra en viss avund i rösten hos en del” säger hon.

Ett barn som inte idrottar betyder nämligen mer pengar i plånkan, mindre vardagstrassel och helgerna fria istället för att försöka styra upp matcher (vem ska skjutsa till cupen i Nyköping?).

För att inte tala om alla bullar som ska bakas till idrottslubbens julbasar.

Jag är medveten om att barn bör röra sig mer. (Även om det delvis är en myt att barn rör sig mindre. Forskare vid Karolinska institutet har kommit fram till att dagens tioåringar har samma fysiska prestationsförmåga som för 50 år sedan.)

Men det var en befrielse när min sjuåring slutade med fotboll. Det kändes som vi hade köpt en andelslägenhet på spanska solkusten: det låter bra när man ansluter sig, men allt blir snart både dyrare och krångligare.

Fotbollen började med gratisträning, utökades snart till en (rätt låg) årsavgift och sen var allt igång med erbjudanden om lagtröjor och sms med uppmaningar om att vara funktionär.

Nu är det schack som gäller istället. Än så länge är dotterns nya passion billig och helt befriad från obligatoriskt bullbak och lagkläder.

Men den dag medlemspriset plötsligt gått upp till 4 000 per år och vi måste skjutsa till matcher och köpa specialschackpjäser så lägger vi ner.

Barns fritidsaktiviteter ska vara billiga, kul och enkla.

Inget annat.