”Jag är en väldigt ensam människa”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-09

Camilla Henemark talar ut om spriten, kriserna och miljonarvet

Har börjat om Camilla Henemark har en tuff tid bakom sig. Trots det har hon hittat ett lugn i sig själv. "Jag har kommit ner på jorden", säger hon.

Skandaler i långa rader och pappans död höll på att knäcka supernovan Camilla Henemark. Efter flera års kringflackande är hon dock på banan igen.

– Nu räcker det. Jag har börjat ett nytt liv, säger hon.

MED MAMMA Camilla med mamma Gerd på filmpremiär tidigt i våras.

För första gången på 27 år är Camilla Henemarks schema helt blankt.

– En obokad kalender hade gjort mig skräckslagen förr. Nu är det inga problem, säger hon.

Något har hänt. Den glittrande discokula som förr snurrade snabbast i Stockholms kändisvärld sitter och petar i sig stekt strömming på ett enkelt fik i Vasastan.

– Det var party jämt och massor av champagne och pengar, säger Camilla Henemark.

Det ljuva livet sackade dock av i början på 2000-talet.

Under alla år hade hon vant sig vid att tjäna stora pengar och göra av med dem snabbt. Efter att vinstmaskinen Army of Lovers upplöstes 1996 började inkomsterna sina.

Hösten 2003 kom det första dråpslaget. Då hittade polisen hasch i hennes handväska på en krog i Linköping. Mediedrevet drog igång och resan ut i kylan började på allvar. Arbetsgivarna backade och Camilla Henemark sjönk allt djupare in i en depression hon fortfarande inte hämtat sig helt från.

På hennes födelsedag i februari 2005 ringde en journalist och bad henne bekräfta uppgifter om att hon prostituerat sig.

– Jag bara asgarvade i luren. Mamma undrade vad det handlade om, säger hon.

Ett iskallt namn

PARTYARMÉN Under några år på 90-talet var livet en fest för Camilla Henemark. Army of Lovers var en hitmaskin och pengarna rullade in. Men 1996 gick bandet i graven.

Nästa dag kunde hon läsa hur det ryktades att hon arbetade som prostituerad. De få arrangörer som fortfarande anlitade henne bröt alla kontakter. Camilla Henemark var ett iskallt namn.

– Jag drog mig undan alla och drack oavbrutet. Jag sjönk allt djupare ner i depressionen och hatade hela världen, säger hon.

De ekonomiska problemen tvingade henne till socialen. Efter att hon även sålt sin lägenhet dog hennes far, en rik advokat från Nigeria som bott och arbetat i London och som hon aldrig haft närmare kontakt med.

– Jag fick en chock och blev mycket ledsnare än jag trott. Jag tror min pappas död blev droppen som slutligen knäckte mig. Det var så mycket vi inte hunnit prata om, säger hon.

Camilla Henemark berättar om sin äventyrslystna mamma Gerd som i 18-årsåldern begav sig till London för att utbilda sig till hårfrisör. Det var på 1950-talet. Fullständigt öppen och fördomsfri var hon en av få vita som umgicks med svarta. När Gerd fick syn på juridikstuderande Austin Obane var det klippt.

– Mamma säger att jag är ”made in Newcastle” under en helg 1964, säger hon och skrattar.

Något äktenskap var det dock inte tal om. Austin Obanes föräldrar hade utsett en hustru i Nigeria och för Gerd var det bara att återvända hem till Sverige.

– Min mamma gav upp sitt liv för mig. Hon satte alltid mig i första rummet. Jag har oerhörd respekt för henne, säger hon.

”Jag älskar henne”

Fram till tonåren träffade Camilla Henemark bara sin pappa några dagar före jul varje år. Sedan blev det mer. Men Austin Obane kunde aldrig acceptera sin expressiva dotters rockkarriär:

– Han låtsades att min musik inte existerade. När våra affischer satt uppklistrade över hela Picadilly Circus vägrade han åka dit och titta, säger hon.

I dag är faster Josephine den enda släkting på pappans sida Camilla har kontakt med.

– Jag älskar henne. Hon är 72 år, har fött 13 barn och står alltid vid spisen och lagar mat, säger hon.

Huset i London där Josephine bor ingår tillsammans med omfattande finanser i Camilla Henemarks arv efter pappan.

– Tillräckligt mycket för att jag ska vara ekonomiskt oberoende i några år. Och får jag tillgång till arvet i Nigeria handlar det om groteska pengar, säger hon.

Slutade dricka

PÅ VÄG TILLBAKA De senaste åren har varit svåra för Camilla Henemark. Men nu börjar hon se ljuset i tunneln. ”Jag har kommit ner på jorden och har fått ett hem inom mig”.

Så mitt i sorgen var åtminstone de ekonomiska problemen ur världen. Camilla Henemark begav sig ut på långresa i nästan ett år för att få distans till helvetet hemma.

– Jag var extremt bortskämd tidigare i livet. Visst, jag var begåvad, men mycket beror på tur i artistvärlden. Jag hade aldrig haft några motgångar. Nu kom allt på samma gång i 40-årsåldern. Kanske var jag lyckligare när jag var yngre, men jag var också mer naiv och ovetande. Nu vet jag mer om livets svarta sidor, säger hon.

Färden gick till Indien och Bombay. Camilla Henemark trivdes och var tacksam över att alkohol var ovanligt i landets sociala umgängesformer. Vistelsen blev en rehabilitering från missbruket. Hon njöt också av anonymiteten och friheten från mediedrevet och den sociala pressen hemma.

– Jag fick en chans att börja om. Det var en helt ny och egen värld, säger hon.

Våren 2006 återvände hon till Sverige. Redan på planet var skandalen ett faktum. Stolsgrannen hade just förlorat sin flickvän och Camilla Henemark tröstade honom med intima kyssar. Väl hemma möttes hon av skandalrubriker där hon påståtts haft sex under flygresan. Några dagar senare begav hon sig dyngfull till en kändisfest där hon skällde ut journalisten som skrivit prostitutionsartikeln, men även de flesta andra närvarande.

På resande fot

– Jag var redlös, oförskämd och ärlig och sa till alla vad jag tyckte och tänkte. Jag hade ju ändå nått botten och hade inget att förlora. Efter det var jag persona non grata, en icke önskvärd person. Men många har faktiskt gett mig beröm efteråt för att jag vågade, säger hon.

Nu har Camilla Henemark varit på resande fot i nästan två år. Trots musikprojekt i Stockholm och London finns det inga fastlagda planer. Någon fast adress i Sverige existerar inte heller.

– Jag sover i min kompis sons rum med en AIK-flagga över sängen. Det känns helbra, skrattar hon, och tillägger:

– Jag är på flykt. Det känns som jag inte kan rota mig någonstans. Jag är en väldigt ensam människa, men det är mitt fria val.

Hennes flackande tillvaro kanske låter som en mardröm. Tack vare de föregående årens traumatiska erfarenheter har Camilla Henemark trots allt hittat ett lugn.

– Jag har kommit ner på jorden och har fått ett hem inom mig. Jag har blivit räddare men inte fegare. Nu vet jag vad jag riskerar om jag hoppar. Jag är modigare än någonsin.