Missbruket tar över hela mitt liv
Uppdaterad 2011-08-08 | Publicerad 2011-07-20
Ständig saknad, skakningar och en kliande oro i kroppen. Jag har insett att jag faktiskt är beroende.
Förr knarkade jag Hemnet. Så fort jag vaknade på morgonen öppnade jag med spänning datorn. Hade det dykt upp något nytt drömhus under natten tro? Jag behövde bara hamra ner ett H i tangentbordet för att få upp bilder på homestylade bostäder. Innan frukost jämförde jag utropspriser, lade till bokmärken, följde budgivningar och höll på.
Strax innan lunch hade jag hunnit mejla favoritkåkar till mig själv. Och innan trekaffet hade jag skissat upp ett effektivt visnings-schema till kommande söndag. Vissa dagar besökte jag Hemnet säkert en gång var tionde minut. Trots att jag visste att det antagligen inte hänt något nytt på bostadsmarknaden kunde jag inte låta bli. Bara en liten titt, en liten slurk.
Mina nära och kära började oroa sig för mig medan jag levde i förnekelse. Jag gick omkring med blicken ner i telefonens display, uppslukad av Hemnets förtrollade värld. Jag tänkte att jag bara var som vilken mamma som helst som ville lämna stan. För barnens skull. Vadårå, det är väl inget konstigt om man engagerar sig i att hitta ny bostad?! Jag knarkade vidare och ökade min dos.
Först när till salu-skyltar börjat dyka upp som ångestladdade mardrömmar insåg jag att jag faktiskt var besatt. Men just som jag skulle trappa ner och köra Hemnetfria dagar fann jag huset som också skulle bli vårt. Vi satte våra kråkor på ett kontrakt och jag var inte längre en bostadssökare.
Plötsligt fick jag normala webbvanor. Kollade smalare tidningssidor, fann nya intressanta bloggar och så hann jag med lite youtube. Dessutom levde jag IRL. Först kändes det härligt, som om jag kommit ut ur en lång tunnel. Som om jag blivit fri.
Men det blev en ganska kort smekmånad. Jag kom på mig själv med att ta upp mobilen ur jackfickan. Det hände att fingrarna vant knappade in adressen. Det var bara det att kicken inte fanns där längre. Hemnet var inte längre min drog och dagarna kändes lite tomma.
Så hände något. Till villan behövde vi ju en gräsklippare. Någon tipsade om en bra begagnad på Blocket. Jag surfade in. Gräsklipparen var redan såld men jag fann en tripp-trapp-barnstol jag länge varit på jakt efter. Och en fin trädgårdsmöbel i teak för ett par hundralappar. Dessutom var det någon som sålde ett trendigt promenadband av samma modell som jag har i kartong nere i källaren. Kanske ska sälja mitt också? Och tänk om någon får för sig att kränga just en sådan liten roddbåt i plast som jag behöver!
Hjälp, här har jag inte tid att sitta längre. Det är en tävling. På Blocket gäller det att vara snabbast. Måste in. Behöver mitt rus. Måste kolla Blocket!