Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Bli särbor – för kärlekens skull

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-20

Trendanalytikern: Kontroversiellt när man har gemensamma barn

Att dela allt – utom ett ­gemensamt hem.

Ett misslyckande, tycker vissa.

En frihet, säger andra.

– Särbo-lösningen ­kommer att bli allt vanligare, säger trendanalytikern Stefan Nilsson.

– Tänk om vi skulle bo isär två dagar i veckan?

Det föreslår Mr Big för Carrie i ”Sex & the city 2”.

För att de ska få längta. Njuta ­lite extra när de ses.

Carrie & Big må vara ett fiktivt filmpar, men många verkliga par ser särboskapet som en källa till frihet. Att blåsa in syre i form av egentid i relationen. Ett av de mest kända är journalisten Sanna Lundell och skådespelaren Mikael Persbrandt, som efter en femårig relation och två barn fortsätter att bo isär.

– Vi har fler olika boenden. Oftast, allra oftast delar vi vår tid med varandra. Oftast vaknar vi i samma säng. Men inte alltid. Och det är skönt. Frihet, skriver Sanna Lundell i sin blogg på Mama.se.

Generationsfråga

Paret har en villa i Saltsjöbaden och en lägenhet på Södermalm i Stockholm. Sanna medger i bloggen att det har sina avigsidor – främst praktiska.

– Det sämsta är att man helt enkelt får släpa på en massa prylar. Barnen tar det hela med ro. De vet inget annat, och har hittills inte klagat, skriver hon och tillägger:

– Vi fortsätter nog på den väg vi slagit in på, men vi vet inte riktigt vart den bär …

Någon exakt siffra på antalet särbor i Sverige finns inte. Men nätet kryllar av frågor om ekonomilösningar och praktiska utvägar för par som ska separera – utan att göra slut. Trendanalytikern Stefan Nilsson, som liksom Sanna Lundell är 70-talist, menar att särbo-lösningen är en generationsfråga.

– Det är väldigt typiskt för vår generation att välja den lösningen. Vår generation är rätt självisk. Det kan låta hårt, men vi tycker om att sätta våra egna behov i första hand. När våra föräldrar gifte sig så var inställningen ”Nu är man gift, så nu är man klar”. Det är inte vår generation, vi vill utvecklas och ha ett stimulerande förhållande genom hela livet. Vardagen skrämmer. Då är särboskapet en bra kompromiss.

När tidigare samboparet, programledaren Ann Söderlund och journalisten Nanok Bie, valde att bli särbor, så mötte beslutet en hel del kritik i bloggar och nätforum. Främst baserad på att de är föräldrar till gemensamma barn.

– Beslutet blir väldigt kontroversiellt när man har gemensamma barn. Man väljer att fortsätta älska varandra – men bara varannan vecka eller på helgerna. Många ser det nog som att man egentligen gör slut, säger Stefan Nilsson.

”Positivt för barnen”

Men enligt familjerådgivaren Sverker Wadstein behöver inte beslutet att vara särbor vara negativt för barnen. Tvärtom.

– Det barn behöver är föräldrar som mår bra, som trivs med sig själva. Om relationen fungerar bättre om man bor på olika håll så är det positivt för barnen. När föräldrar har separerat så har barnen ofta en hemlig dröm om att föräldrarna ska bli ihop igen. Men den drömmen handlar nog mer om relationen, än just det fysiska boendet. Det viktiga är faktiskt att föräldrarna är i balans.

Han menar att relationsformer som är utanför normen alltid kommer att få omgivningen att höja på ögonbrynen. Det handlar om att ta beslutet och ”gilla läget”.

– Alla människor är olika, och alla måste få känna efter: ”Hur vill jag leva mitt liv?”. Och det är inte fel att göra livsval utanför normen. Men det kräver mod att våga känna efter vad man egentligen vill med sitt liv. En del har mycket större behov av att få vara själva, andra vill ha sin partner nära inpå hela tiden.

Ett allt mer öppet samhälle

Men visst finns det nackdelar med särboförhållandet, enligt Sverker Wadstein.

– Att bygga en relation tar ju alltid tid. Livet består mycket av vardag, och det är där relationen fördjupas. Och kanske att man i en särborelation får lite sämre hjälp med att slipa av sina egna kantigheter och later, det är en utveckling som sker när man dagligen konfronteras i en nära relation.

Hur ser då framtiden ut för tvåsamheten? Stefan Nilsson siar en större öppenhet för nya lösningar.

– Jag tror att vi kommer att se fler alternativa förhållanden. Vårt samhälle blir allt mer öppet för alternativ.