Regeringens plan för att förhindra nya terrordåd

Pär Karlsson

Samtidigt som åtal väcks mot Rakhmat Akilov fortsätter kampen för att förhindra framtida terrordåd.

Regeringen hoppas att en ny lag om hemlig dataavläsning mot datorer och mobiltelefoner ska bli ett effektivt vapen.

– Det skulle vara ett verktyg som innebär att det kan bli lättare att hitta enskilda gärningsmän, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Under tisdagen väcks åtal mot Rakhmat Akilov, 39, efter dådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017.

Samtidigt fortsätter arbetet med att försöka förhindra framtida terrordåd i Sverige.

Arbetet var i gång redan innan dådet. 2015 lanserade regeringen en strategi mot terrorism och vid två tillfällen har breda överenskommelser slutits i riksdagen kring nya lagar och åtgärder.

Det handlade då bland annat om kriminalisering av terrorresor och åtgärder för stoppa missbruk av svenska pass.

I vissa delar pekar utvecklingen åt rätt håll. Antalet återvändare efter terrorresor till Irak och Syrien har minskat. Nästa år räknar Säpo med att bara ett fåtal ska återvända.

Men mycket arbete återstår. Säpochefen Anders Thornberg varnade nyligen för att det är tillväxten av radikala islamister på hemmaplan som är det största problemet.

Säpo har varnat

Justitieminister Morgan Johansson har sagt att regeringen är väl medvetna om problemet. Han pekade på att ett center mot våldsbejakande extremism nu öppnat och att sekretesslagarna ses över så att myndigheter, socialtjänst och kommuner ska kunna utbyta information om misstänkta individer på ett bättre sätt.

Säpo har tidigare varnat även för att det i dag är ensamagerande terrorister som är den största faran. Förutom dådet i Stockholm har det på flera håll i Europa utförts terrordåd av enskilda terrorister.

När Aftonbladet intervjuar Morgan Johansson inför att åtalet mot Akilov är han sparsam med kommentarer om rättsfallet.

– Det är väl bra att förundersökningen är färdig och att man kommer i gång med åtalet. Men utgången ligger i domstolens händer, den ska jag inte lägga mig i.

Han svarar dock på frågor om arbetet kring hur framtida dåd ska undvikas. När det gäller just enskilda terrorister lyfter han fram hemlig dataavläsning, ett nytt medel för brottsbekämpande myndigheter, som ett framtida viktigt vapen.

Hoppas på hemlig dataavläsning

En särskild utredare har studerat frågan och lämnade över sitt förslag till regeringen i november. Förslaget, som är en del av terroruppgörelsen i riksdagen, är nu ute remiss.

Tanken med lagen är att det ska bli lättare att komma åt information som Säkerhetspolisen eller andra brottsförebyggande myndigheter i dag inte når, bland annat på grund av kryptering.

Det kan handla om filmer, fotografier och dokument som har lagrats på en dator eller mobiltelefon. Det skulle också innebära att man skulle kunna läsa meddelanden som skickats till eller från en mobiltelefon.

Det är redan i dag tillåtet att samla in sådan information men inte alltid möjligt på grund av bland annat kryptering.

– Det skulle vara ett verktyg som innebär att det kan bli lättare att hitta enskilda gärningsmän, säger Johansson.

Den tillfälliga lagen är föreslagen att börja gälla 1 januari 2019.

Morgan Johansson säger att det är svårare att komma åt ensamagerande terrorister, men att många av dem ändå lämnar spår som går eller skulle gå att upptäcka.

– Det är svårare, men det innebär helt enkelt att man får jobba ännu hårdare för att hitta dem. Även ensamma har ofta några kontakter med andra, som terroristnätverk eller att de hämtar information på olika sätt.

Hur ser du på risken för terrordåd i Sverige framöver?

– Vi ska göra allt vi kan för att förebygga det, det har vi ju gjort under här mandatperioden. Den har präglats av de här frågorna och det har inneburit att vi har gjort en stor offensiv för att skärpa lagstiftningen och för att höja vår beredskap. Vi har ett antal åtgärder som vi har genomfört. Men total garanti kan man aldrig lämna.

Terrorns år: Tio dåd i Europa 2017