Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

M: Enkla jobb för unga och utrikesfödda

Publicerad 2016-01-28

”Utbildning och jobb på heltid – för 60 procents lön”

Unga utan gymnasium och utrikesfödda ska kunna vara på jobbet på heltid – men få lön för 60 procents arbete. Resten av tiden ska vara obetald utbildning.

Det är ett nytt förslag från M, som vill se fler enkla jobb.

– Det här är ett sätt att få fler i arbete och att lära sig jobbet på jobbet, säger Elisabeth Svantesson (M).

LO sågar förslaget och kallar det "systematiskt utnyttjande".

Moderaterna har utvecklat sitt förslag om fler enkla jobb genom en förstajobbet-anställning för unga under 23 år som saknar gymnasieutbildning samt nyanlända.

Man vill nu ytterligare förenkla regelverken så att varken arbetsförmedlingen eller andra myndigheter ska behöva blandas in. Detta för att öka möjligheterna att få in fler av dem med svag skolbakgrund på arbetsmarknaden.

Utbildning utan lön

Det handlar om en slags lärlingsform där arbetstagarna och arbetsgivarna själva ska kunna ingå ett avtal som omfattar utbildning och jobb. Som mest ska utbildningsdelen kunna uppgå till 40 procent. Den ska kunna förläggas både som praktik på arbetsplatsen eller inom till exempel komvux, men ska inte ge någon lön. Övrig tid ska arbetstagaren arbeta och få lön.

Som mest ska det gå att ha förstajobbet-anställningen i 18 månader.

– Det vi vill uppnå är att fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Vi har en stor grupp som aldrig tar sig in. Vi måste göra mer för att de ska få en chans, säger Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Att det skulle vara ett sätt att sänka ingångslönerna bakvägen vill hon inte kännas vid.

– Det här är ett sätt att få fler i arbete och att lära sig jobbet på jobbet. Det måste alltid vara bättre att få ett jobb och en egen försörjning än att gå på bidrag.

Enligt M handlar det framförallt om anställningar inom servicesektorn.

”Kan gå till domstol”

Svantesson framhåller att den del av anställningen som utgör utbildning ska regleras i ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Någon löpande kontroll att det följs ska inte ske, i stället ska det vara möjligt för arbetstagaren att "gå till domstol" med sitt avtal eller använda sig av facket på arbetsplatsen.

Att detta skulle kunna leda till missbruk av anställda vill dock inte Svantesson uttala sig om.

– Risken nu är framför allt att alltför många hamnar i utanförskap och bidragsberoende, säger hon.

LO-basen: Ger A- och B-lag

Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, gillar inte alls M:s nya förslag.

– Skulle det här vara vår arbetsmarknadspolitik för nyanlända så får Sverige ett A-och ett B-lag. Det här kommer att omöjliggöra kontroll, säger han.

– Det här avviker helt från den arbetsmarknadsmodell vi har och skulle leda till ett systematiskt utnyttjande av arbetskraft för billig kostnad.

Följ ämnen i artikeln