Löfven: EU-valet en folkomröstning om extremism
Partiledardebatt i riksdagen inför EU-valet
Publicerad 2019-05-08
Stefan Löfven (S) kallar det kommande EU-valet för en folkomröstning om högerextremism – för eller emot.
– Till alla svenska medborgare vill jag säga: Det är du som avgör. Ska Sverige gå mot större jämlikhet eller ojämlikhet och extremism.
Ulf Kristersson (M) menar att Löfven medvetet blandar bort korten.
Årets andra partiledardebatt i riksdagen sker med anledning av valet till EU-parlamentet den 26 maj.
Partiledarna passade alla på att hålla ett slags valtal i sina respektive inlägg.
CNPVålnader som går igen
Statsminister Stefan Löfven (S) inledde med att tala om de grupperingar inom EU som växer; högerpopulister och extremister som försöker splittra inifrån, som motarbetar kampen mot korruption, tar kontroll över rättsväsende och media.
Löfven kallade dem för ”vålnader från Europas historia som går igen”.
– Nu ställs varje parti inför ett val. Endera ge dem makt eller stå emot. Jag och det parti jag leder kommer stå emot.
Enligt statsministern står Europa nu inför en ”folkomröstning om högerextremismen”.
Moderatledaren lyfte brottslighet
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson framhöll i sin tur att EU-valet handlar om ”politik på riktigt”. Om sakfrågor som rör brott och straff samt otrygghet.
– Både Sverige och EU måste göra rätt. Nio av tio stölder av båtmotorer utförs av internationella stöldligor, säger han.
Kristersson slog fast att den fria rörligheten inte ska gälla för kriminella, dock för handel. Han passade också på att klippa till Stefan Löfvens regering för att inte ta tag i frågor, som till exempel migrationspolitiken, och i stället vänta in lösningar från EU.
– EU får inte bli en ursäkt för att inte göra något här hemma.
Efteråt menade Kristersson att Löfven har ett syfte med att vilja göra EU-valet till en folkomröstning om extremismen.
– Han försöker motivera sin konstiga regeringsbildning med att göra EU-valet till ett val om Polen och Ungern eller Rumänien. Hade han menat allvar hade han ägnat mer kraft stoppa sina rumänska partivänner från att begå övergrepp mot den rumänska demokratin. EU-valet handlar om sakfrågor.
SD blåser till strid
Jimmie Åkesson, partiledare för SD som inför EU-valet har tagit beslut om att inte längre kräva utträde ur unionen, inledde med att kalla sig själv för Europavän.
Därefter slog han fast att han nu ”blåser till strid” – mot ett EU som ägnar sig åt fel saker. Om hur länderna ska samarbeta och i vilken form.
– Vi här i Sverige ska ha rätt att kontrollera våra egna gränser, vem och vad som kommer över våra gränser, utan att behöva fråga EUrokraterna i Bryssel, säger Åkesson.
Annie Lööf, Centerpartiets partiledare, var inne på samma linje som Löfven. Även hon menade att hotet från främlingsfientlighet, nationalism och populism ska bekämpas.
– Vi är så många som inte vill backa tillbaka till slutenhetens mörker, säger hon.
Lööf attackerade dessutom Sverigedemokraterna och menade att de hyllar utvecklingen i Ungern, ett av de länder vars utveckling oroat i EU.
– För att citera en klok kvinna "when they go low, we go high".
Fattigdom och mer lagom
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt, vars parti också tonat ned sitt EU-motstånd, lyfte fram vikten av att unionen förändras, både kämpar för att förbättra sin demokrati och slutar med en ekonomisk politik som förvärrar för medborgarna i Europa.
– EU ska lyfta människor ur fattigdom, säger Sjöstedt.
Kristdemokraternas Ebba Busch Thor, som är den partiledare som nu har störst framgång i opinionsmätningarna, inledde med att slå fast att KD gillar EU, men tycker det bör förändras.
– Vi vill göra EU lagom igen. Vi ser inte EU som en superstat utan som en väl fungerande familj. Det är detta som är ett lagom EU, som arbetar hårt men som låter varje land vara unikt, säger Busch Thor.
Utsatt läge för L
Flera av partiledarna har mycket att vinna på ett lyckat framträdande för att ge sina toppkandidater i EU-valet rejäl draghjälp.
Särskilt gäller det Jan Björklund, partiledare för Liberalerna som brukar kallas Sveriges EU-vänligaste parti och som i opinionsmätningarna ser ut att löpa mycket stor risk för att åka ur EU-parlamentet.
Han inledde med att beskriva varför och hur EU uppstod. Han menade att Europas länder valde en liberal samhällsmodell, men att denna nu hotas.
– Det europeiska samarbetet skapades som en reaktion på det Europa som nationalisterna hade slagit sönder, säger Björklund och konstaterade att L vill se ett starkare EU för att bekämpa terror, brott och ett allt starkare Ryssland.
Sist ut var Isabella Lövin, språkrör för Miljöpartiet som är riksdagens minsta parti. Hon menade att EU-valet är människors chans att ge svar till alla de unga som, inspirerade av aktivisten Greta Thunberg, kräver krafttag i klimatfrågan.
– EU behöver en ny vision att enas om. Vi gröna vill se en Green new deal, att 50 procent av EU:s budget ska satsas på klimatet, säger Lövin.
Fotnot: Feministiskt initiativ, som ser ut att riskera att åka ur EU-parlamentet, saknas i dagens debatt eftersom FI saknar plats i riksdagen.