Nu ska Centern rösta om Nato

Pär Karlsson

Regeringen kräver svar från partiet MP: Innebär en hel del förpliktelser

Centerpartiet är på väg att byta fot – och kräva att Sverige går med i Nato.

Enligt regeringen innebär ett medlemskap att ­anslagen till försvaret måste upp rejält.

Den kräver nu besked av centerpartisterna om hur det skulle betalas.

– Det måste ställas mot andra samhällsintressen, som en väl fungerande skola och hur vi ska lösa klimatutmaningen, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

En av de stora strids­frågorna på Centerstämman i Falun handlar om partiet ska byta fot i frågan om ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato.

I kväll ska ombuden rösta i frågan, som delar både parti­styrelsen och ombuden.

Samtidigt lägger sig nu ­regeringen, som inte tycker att Sverige ska gå med i ­Nato, i diskussionen. Finans­marknadsminister Per Bo­lund (MP) menar att det ­inte går att diskutera frågan utan att ­väga in hur det skulle på­verka den svenska ekonomin. I Natos riktlinjer står att två procent av medlems­staternas BNP ska gå till ­försvaret. I verkligheten är det dock bara tre av de 28 länderna som lever upp till det.

Tolv miljarder

Sverige lägger i dag 1,2 procent, cirka 40 miljarder kronor, på försvaret. Snittet för europeiska Nato-länder ligger på 1,5 procent under 2015.

– Ska man gå med i Nato är det inte bara frid och fröjd, det innebär också en hel del förpliktelser. Om Sverige skulle komma undan med 1,5 procent är det ändå närmare tolv miljarder kronor per år som man måste höja försvarsanslagen med. Det är mer än vad vi kunde satsa på skolan och klimatet i budgeten, säger Per Bolund.

Han menar att C därför måste visa på hur ett medlemskap skulle finansieras.

– Man måste räkna med den nivå som medlemskapet i sig kräver. Om man temporärt kommer undan med lägre summor må vara hänt, men man kan inte ­inbilla sig att man kommer kunna smita från notan på längre sikt.

”Är en resursfråga”

C:s försvarspolitiske tales­person Daniel Bäckström menar att två procent av BNP, som Nato bestämt, är ett långsiktigt mål och ­poängterar att de flesta Nato­ländernas försvarsbudgetar är lägre än så.

– Det handlar om hur de ser på vad som behövs, för att höja anslag och förmåga. Jag tror att, alldeles oavsett, så är det viktigt att Sverige jobbar för att öka vår förvarsförmåga. Det kommer krävas resurser i det arbetet.

Han lyfter fram att Sve­rige står inför stora försvarspolitiska utmaningar.

– Då är det också en resurs­fråga. Jag utgår ifrån att regeringen kommer att föra en fortsatt seriös diskussion om att det kommer behövas mer resurser till försvaret.