”Vi ska duscha dem i svenska”

Anette Holmqvist

VELLINGE. Flyktingkrisen sätter spår också i Vellinge, som förbereder sig för att ta emot 300 nya medborgare i år.

Både boenden och skolelever ska fördelas över hela kommunen – vilket väckt starka känslor hos befolkningen.

– Vi ska jobba med spridning över alla kommundelar, en rejäl dusch av svenska och tydligt kravställande gentemot elev och föräldrar, säger Gustav Schyllert (M), ordförande i utbildningsnämnden.

Att åka över kommungränsen mellan Malmö och Vellinge i Skåne är som att färdas genom skilda världar.

I Vellinge med drygt 30 000 medborgare breder åkermarken ut sig och bebyggelsen domineras av villor, medan Malmö är landets tredje största stad med en stor andel lägenheter.

Även sett till befolkningen är det stora skillnader. I Vellinge är bara åtta procent födda utomlands, vilket kan jämföras med drygt 31 procent i Malmö. Vellinge har länge varit den svenska kommun som tagit emot lägst andel flyktingar medan Malmö länge legat långt över rikssnittet för mottagande.

Men sedan den 1 mars i år råder nya förutsättningar, nu är alla kommuner tvungna att hjälpa till. Vilket kommer att märkas också i Vellinges skolor. Enligt Migrationsverkets anvisningssystem ska man i år ta emot 150 ensamkommande barn och 159 nyanlända flyktingar, hur många av dem som är barn vet man inte.

– Detta kommer att påverka hela kommunen, inte bara skolorna, säger Gustav Schyllert, som är politiskt ansvarig för utbildningen i Vellinge.

Ser positivt på framtiden

Att Vellinge nu ska bli mer som andra kommuner har lett till en hetsig debatt bland invånarna. På en chatt på kommunens hemsida uttrycks oro över ökad risk för våldsbrott och påverkan i skolor men också för skattehöjningar till följd av mottagandet.

– Debatten är väldigt polariserad, det är allt från de som är väldigt oroade till de som verkligen vill hjälpa till. Därför är det viktigt att vi informerar och är tydliga med att det här är en utmaning. Vi ska inte måla det i ett rosa skimmer men vi ska inte heller demonisera, säger Schyllert.

Sara Nilsson, 39, hör till dem som ser positivt på att Vellinge nu ökar sitt flyktingmottagande. Hon har vuxit upp i kommunen och har flyttat tillbaka på senare år. Jobbet som lärare har hon på andra sidan kommungränsen, i Malmö.

Att hennes son Hugo, 11, nu kan få fler kompisar från andra länder i sin klass tycker hon är bra.

– Jag tycker det är jättebra om Vellinge blir lite mer som Sverige i övrigt. Jag har faktiskt tänkt på att det är väl isolerat här, alla barn kommer från samma miljö. Så ser ju inte Sverige ut i dag, säger hon.

Bygger modulhus

Vellinge har få lägenheter och därför ställs nu nya bostäder i bruk, moduler som ska placeras på kommunal mark i kommunens centrala delar samt Höllviken och Skanör. Dessutom finns redan HVB-hem för ensamkommande barn i bruk och ytterligare planeras.

De elever som ska ta plats i kommunens skolor kommer att spridas över hela samhället.

– Vi kommer ha boenden i alla kommundelar, då är det naturligt att man sprider eleverna mellan skolorna. Vi vill göra det, vi tror att det är bättre för integrationen, säger Schyllert.

Han framhåller att mottagandet ställer nya krav på Vellinge och att det är en utmaning "där alla måste sätta alla klutar till" för att arbetet ska bli bra. Vellinge har mycket att leva upp till på skolans område, då man utsetts till landets bästa skolkommun de senaste två åren.

”Ska få rejäl dusch svenska”

Tre saker är särskilt viktiga för att man ska lyckas, framhåller Gustav Schyllert.

– Jag är helt övertygad om att det är viktigt att vi gör detta utspritt över alla kommundelar och skolor. Vi ska se till att alla elever får en rejäl dusch av svenska, som sedan byggs på med ämnesutbildning. Och så ska vi vara tydliga i kravställandet gentemot den enskilda eleven och föräldrarna.

Vellinge har aldrig tidigare behövt ordna förberedelseklasser för nyanlända elever. Det gör man nu. Och kommunen arbetar också med att bedöma de nya elevernas kunskaper och att planera utbildningen utifrån resultaten. Eleverna kommer att slussas in i vanlig klass genom att först börja med ämnen som idrott och slöjd.