Trots miljarderna – antalet tiggande EU-migranter minskar inte

Helena Trus

Tiggeriet minskar inte – trots miljardsatsningar

Tusentals EU-migranter tigger i Sverige – varav upp mot hundra är barn.

Trots regeringens storsatsning har antalet inte minskat på flera år.

– Det är inte en hållbar situation, säger Claes Ling- Vannerus, nationell samordnare på länsstyrelsen.

EU satsar miljarder på att hjälpa Rumäniens fattiga. Samtidigt fortsätter landets romer att lämna sina hem för att försöka överleva i västländer som Sverige.

Regeringen har haft flera satsningar både på hemmaplan och i Rumänien när det gäller EU-migranters situation. Människor som beskrivs leva i ett parallellt samhälle runt om i Sverige.

Enligt en polisrapport från 2015 uppskattades det att cirka 4 700 utsatta EU-medborgare fanns i Sverige för att tigga, upp emot hundra av dessa barn. Eftersom människor ofta kommer en period, åker hem och sedan återvänder är det svårt att säga en exakt siffra.

Tre år senare har antalet EU-migranter, framför allt romer från Rumänien och Bulgarien, som tigger i Sverige inte minskat. Utan beräknas ligga kvar på samma nivå.

Tidigare i år medgav finansministern Magdalena Andersson att stödprogrammen som finns inte varit tillräckliga.

– Uppenbarligen är det inte tillräckligt eftersom vi har kvar tiggare på gatorna, sa hon då till Aftonbladet.

Utsatta människor som numera lever i bilar

Tidigare har EU-migranter byggt upp tillfälliga bosättningar på olika platser i landet och kring de större städerna. Förra året kom en lagändring som gjorde det lättare för polis och kronofogde att avvisa de som bosatt sig på någons mark utan tillstånd. Det blev bland annat en stor debatt när polisen avhyste det romska lägret i Malmö.

Lagändringen har resulterat i att tiggande EU-migranter numera ofta bor i bilar eller i tält.

Enligt Länsstyrelsen är Rumänien bland de största ursprungsländerna inom EU för människohandel, prostitution, tvångsarbete och tiggeri. Den svenska regeringen har tidigare satt press på Rumänien att förbättra situationen för utsatta människor, bland annat genom att sluta samförståndsavtal kopplat till sociala frågor, utbildning och arbete med både Rumänien och Bulgarien.

Sedan förra året har Länsstyrelsen ett utökat uppdrag, från att vara både nationell samordnare för utsatta EU/ESS-medborgare och till att också ha ett internationellt ansvar mellan Sverige och hemländerna.

– Det är en viktig väg att gå. Vi skapar inte trygghet, för det vi ser är att vi börjar få en normalisering av att se människor som är utsatta. Det är inte en hållbar situation, säger Claes Ling- Vannerus, nationell samordnare för nationellt uppdrag om utsatta EU medborgare på Länsstyrelsen.

Talespersonen för EU-migranter: "De tänker inte på de utsatta människorna"

EU-miljarder till Rumäniens fattiga

EU har det senaste decenniet satsat miljarder på att hjälpa Rumäniens fattiga. För åren 2014 till 2020 har EU avsatt 336 miljarder kronor (31 miljarder euro), varav cirka 51 miljarder (4,7 ,miljarder euro) i socialfonder.

Tidigare använde Rumänien bara 20 procent av pengarna. Dåvarande demokratiminister Birgitta Ohlsson (L) erbjöd att Sverige skulle inrätta en expertgrupp för att se till att pengarna från EU:s fonder verkligen når de fattiga. Efter att den rumänska regeringen vägrat gå med på att låta EU-kommissionen vara med i gruppen bröt samtalen samman och resulterade i att den rumänska regeringen hårt kritiserade Sverige för att en ”orättvis och odiplomatisk hållning”.

Pernilla Baralt, statssekreterare hos barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, tycker att Rumänien visar på en större medvetenhet kring problemen i dag.

– Vi vill att tiggeriet ska minska och upphöra. Men det tar tid eftersom det är kopplat till utsatthet och fattigdom. I dag är absorptionen för de här fonderna uppe i 80 procent och på plats pratas det mer om insatser för de mest utsatta. De har också gjort förskolan obligatorisk, vilket är extra viktigt för de romska barn som inte talar rumänska liksom för alla barn som lever i utsatthet. I Rumänien kan man också numera skriva sig på medborgarkontoret för att kunna få ett id-kort och därmed ta del av exempelvis socialförsäkringen. Här på hemmaplan gör vi det enklare att åtala i människohandelsbrott, säger Pernilla Baralt.

Tiggerifrågan en vattendelare i regeringen

I början av mars uppmanade finansminister Magdalena Andersson folk att sluta ge pengar till tiggare, eftersom det kan bidra till människohandel.

– Lägger man pengar i muggen riskerar man att understödja att människor blir utnyttjade. Vi har sett förskräckliga exempel på hur människor utnyttjas, säger Magdalena Andersson till Aftonbladet.

Tiggerifrågan har länge varit en vattendelare mellan de två regeringspartierna där Socialdemokraterna har velat se hårdare tag mot människor som tigger på gator och torg.

Därför möttes Magdalena Anderssons uttalande av skarpa protester. ”Iskylan har trängt långt in i den politiska debatten”, skrev partiets gruppledare Maria Ferm (MP) på Facebook. Biståndsministern Isabella Lövin twittrade: ”Det kan aldrig vara fel att hjälpa den som sträcker ut en hand”.

Så många lever som hemlösa i Sverige