”Löfven skulle ha visat tydligt ledarskap”

Anette Holmqvist

Kristina Persson sparkades när Löfven möblerade om i regeringen i maj – nu är hon kritisk till sin förra arbetsplats och sin tidigare chef.

Det är för mycket snack och för lite verkstad, menar hon.

– Löfven borde ha visat tydligt ledarskap i framtidsfrågorna och lyft fram min legitimitet inför de andra statsråden, säger hon.

I maj när Stefan Löfven radade upp sin nya regering på podiet på Rosenbad fanns Kristina Persson, 71, inte längre med. Som Aftonbladet hade avslöjat skulle posten som ansvarig för nordiskt samarbete och framtidsfrågor tas bort.

Persson jobbade under två år bland annat med att uppnå en långsiktig hållbarhet i linje med FN:s globala mål för världen inför 2030, vilka syftar till att utrota fattigdom samt uppnå mänskliga rättigheter och jämställdhet för alla.

”Blandade känslor”

I arbetet togs 108 politiska förslag för områden som utveckling, miljö och arbetsmarknad fram och Persson gick i arbetet in i en rad olika ministrars ansvarsområden. Något som inte uppskattades av alla ministrar.

Aftonbladet har träffat Kristina Persson för en intervju om tiden efteråt och hur hon ser på arbetet i regeringskansliet med 4 500 anställda.

– Jag har blandade känslor kring att jag fick gå. På senare tid har jag börjat känna lite befrielse eftersom jag nu kan säga, skriva och göra vad jag vill. Det är skönt. Samtidigt fanns det i alla fall tidigare en känsla av saknad, besvikelse och att ja, bli sviken, säger hon.

Kristina Persson är kritisk till att regeringen nu kraftigt prioriterat ned de långsiktiga framtidsfrågorna och menar att regeringskansliet styrs kortsiktigt.

I en debattartikel i Dagens Nyheter i början av september slog hon fast att regeringens arbete präglas av revirtänkande med  departement som inte förmår att samarbeta, vilket hindrar viktig framtidsutveckling. "Det räcker inte med idéer och visioner – de måste landa i en fungerande organisation för att bli verklighet." skrev hon bland annat.

”Väldigt täta skott”

Efteråt har ex-ministern fått många reaktioner från människor som känt igen sig i hennes beskrivning.

– Departementen går inte samman för att lösa saker tillsammans, man ser det som att "det här är vårt område som vi ska bestämma över" och så ser man inte andra som en resurs. Skotten mellan de olika departementen är väldigt täta och till och med fientliga ibland, säger hon.

Persson, som tidigare även varit tjänsteman i regeringskansliet, menar att problemen funnits länge och kvarstår oavsett politisk majoritet.

– I början av vår regeringstid var det flera av statsråden som identifierade revirtänkandet och tog upp det, men sedan tror jag tyvärr att man vänjer sig och accepterar att det är så här det fungerar.

Enligt Kristina Persson får revirtänkandet negativa effekter som att regeringen inte tar tag i de stora framtidsutmaningarna. Hon menar att en rad stora visioner, som Göran Perssons gröna folkhem, under åren har runnit ut i sanden på grund av detta. Istället hanterar man dagliga frågor och styrs i stor utsträckning av medias rapportering.

– Både politiken och media skyr komplexitet men vår tid är komplex och politiker är skyldiga att ta det på allvar, annars blir det bara pratpolitik som inte förändrar nåt. Det duger inte med vackra visioner eller deklarationer, det är verkstad som krävs för att uppnå verklig förändring.

Persson vill inte peka ut ministrar eller departement som är mindre benägna att samarbeta eller släppa in andra på sina områden. Hon menar dock att Stefan Löfven som regeringschef har ett särskilt ansvar. När det kommer till hennes eget jobb menar hon att hon "straffades" för att hennes frågor uppfattades som luddiga.

– Media skriver om det som hänt, men framtiden har ju inte hänt ännu. Det straffades jag för, säger hon.

”Borde lyssnat på sig själv”

Stefan Löfven borde här ha litat på sin egen första instinkt om att framtidsfrågorna är viktiga, menar Persson. Det var ju statsministern själv som handplockade henne till uppdraget, som krävde att hon gick in på andra ministrars områden.

– Han borde ha lyssnat mer på sig själv och mindre på andra om mitt jobb. Löfven skulle ha visat tydligt ledarskap och lyft fram min legitimitet inför de andra statsråden, säger hon.

Enligt Kristina Persson behöver regeringskansliet riva osynliga murar mellan departementen och stärka statsministerns eget kansli, statsrådsberedningen.

– Statsrådsberedningen och statsministerns roll är central, den måste stärkas så att där utövas även ett långsiktigt ledarskap och det finns resurser för det. Statsministern måste peka ut att departementen ska lösa problemen tillsammans. Och då måste han också stötta sina ministrar, säger hon.

Få alla nyheter om politik i ditt flöde - följ Aftonbladets samhällsredaktion på Facebook!