”Ny uppgörelse mot terrorn inom en månad”

Pär Karlsson

Efter dådet på Drottninggatan har regeringen och Allianspartierna börjat diskutera nya åtgärder som ska göra det svårare för terrorister att slå till.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) tror en ny uppgörelse är på plats inom en månad.

– Jag hoppas det leder fram till en gemensam blocköverskridande överenskommelse där vi flyttar fram positionerna i kampen mot terrorism, säger han.

2015 slöt regeringen en uppgörelse med Allianspartierna om nya åtgärder för att bekämpa terrorism i Sverige. Då kom man bland annat överens om att straffen för terrorfinansiering skulle skärpas, kriminaliseringen av terrorkrigsresor tidigareläggas och hemlig dataavläsning utredas.

Efter terrorrådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april valde regeringen att återigen bjuda in de borgerliga partierna för att komma överens om nya nödvändiga åtgärder.

I dag träffades man för första gången för att sondera terrängen och presentera förslagen som de olika partierna har. Inrikesminister Anders Ygeman var positiv efter mötet som han menade skedde i en konstruktiv anda.

– Jag hoppas det kommer leda fram till en gemensam blocköverskridande överenskommelse där vi flyttar fram positionerna i kampen mot terrorism, säger han.

Han ville dock inte gå in på vilka förslag som nu ligger på bordet inför fortsatta samtal.

– Vi vill hålla det för oss själva av respekt för samtalen. Vi kommer presentera dem när vi är överens. Men jag tycker att de förslag som oppositionen kom med i grunden var positiva och konstruktiva. Jag tror att vi kan se en uppgörelse på plats om cirka en månad.

”Samtal i konstruktiv anda”

Även oppositionspartierna var positiva efter mötet. Moderaternas rättspolitiske talesperson Beatrice Ask säger att det finns många förslag att diskutera.

– Från vår sida har vi presenterat en motion i riksdagen med väldigt många förslag. Det är viktigt att titta på kameraövervakningen, sekretesslagstiftningen och att vi måste skärpa straffen för vissa brott som rör terrorism, säger hon.

Roger Haddad, Liberalernas representant i samtalen, lyfte fram Säkerhetspolisens roll som det viktigaste för hans parti.

– Det viktigaste är att de får dela med sig information till kommunerna så att vi också får ett brottsförebyggande perspektiv mot radikalisering och extremism, säger han.

Hans parti vänder sig dock emot förslaget om att personer som fått avslag på sin asylansökan och ses som en säkerhetsrisk ska få bära elektronisk fotboja. Flera andra partier har förordat idén.

– Vi har förordat förvarskapacitet i stället, att man till exempel låter Polisen och Migrationsverket använda Kriminalvårdens öppna anstalter. Vi menar att elektonisk fotboja inte är ett effektivt verktyg, det är enkelt att klippa bort och göra sig av med. Är man en säkerhetsrisk ska man sättas i förvar.

Andreas Carlson, Kristdemokraternas gruppledare, säger att hans parti vill fokusera på att höja terrorbekämpningsförmågan.

– Det handlar bland annat om fler poliser, att fördubbla insatsstyrkan men även att poliser i yttre tjänst får bättre utbildning och utrustning för att hantera terrorattentat, säger han.

Vill kriminalisera samröre med terrorlistade organisationer

För att förbättra det förebyggande arbetet vill KD ge staten ett större ansvar för att hjälpa kommuner som har stora problem med återvändare och radikalisering. Dessutom vill man utöka uppdraget för Forum för levande historia, att de också ska upplysa om våldsbejakande islamism.

Johan Hedin, Centerpartiets rättspolitiske talesperson, driver bland annat på för kriminalisering av samröre med terrorlistade organisationer.

– Jag tror att det skulle lösa många praktiska problem. Vi driver också på för ett stopp för att offentliga medel ska kunna gå till organisationer om sprider våldsbejakande och antidemokratiska budskap, säger han.

Nästa möte i gruppen ska ske inom kort. Vänsterpartiet hoppade av de tidigare samtalen och är inte med denna gång. Sverigedemokraterna är inte inbjudna.