Mönstringsplikt redan nästa år
Publicerad 2016-09-28
Regeringens utredare föreslår mönstringsplikt från och med juli nästa år.
Antalet som kommer att kallas beror på hur många som frivilligt söker sig till försvaret.
– Tillgången på yrkesofficerare är en av de mer alarmerande delarna, säger regeringens utredare Annika Nordgren Christensen.
Utredningen föreslår att regeringen under första kvartalet 2017 beslutar att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring respektive fullgöra värnplikt. Mönstringsplikten ska gälla från den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt ska gälla från den 1 januari 2018.
Personer som är födda år 1999 och 2000 kommer därmed att vara de första som berörs av mönstrings- och grundutbildning med plikt.
"Inte tillräcklig kraft"
Antalet personer som kallas till mönstring och värnplikt beror på hur många som frivilligt söker sig till försvaret.
"Det antal individer som kallas till mönstring avgörs av hur många som året innan anmälde sig frivilligt till mönstring och därefter gick vidare in i värnpliktssystemet", skriver utredaren.
– Det är inte tillräcklig rekryteringskraft i det nuvarande systemet, säger regeringens särskilde utredare Annika Nordgren Christensen.
Det har tidigare bedömts att dagens försvar behöver cirka 4 000 frivilliga rekryter per år. Men de senaste åren har antalet frivilliga som påbörjat militär grundutbildning i medeltal varit cirka 2 500 per år.
"Håva bland de intresserade"
– Vi ska håva bland de som är intresserade. Villigheten och motivationen kommer att vara ett vägande skäl för vem som anses vara lämplig, säger Annika Nordgren Christensen.
Man vill också locka soldater att stanna längre inom Försvarsmakten genom lättnader i studiemedel. Om man stannar sex år som heltidsanställd soldat ska man kunna få en högre bidragsdel och att Försvarsmakten återbetalar en del av studieskulden som uppstår.
Alarmerande brist
Utredningen bedömer att försvarsmakten behöver utbilda 4 000 soldater 2018 och lika många 2019. År 2020 ökar behovet till 5 000 och 2021 till 6 000 för att sedan stabiliseras på 8 000 åren 2022–2025.
Om man inte vidtar några åtgärder nu kommer den pliktiga personalreserven att raderas ut under nästkommande inriktningsperiod.
Den försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen samt svensk försvarsberedskap gör att det behövs ett skyndsamt införande, bedömer utredningen.
Missa inga nyheter om politik - följ Aftonbladets samhällsredaktion på Facebook!
