Centern sämre än SD på mångfald: ”Vår mångfaldspolitik är ett skämt”

Kenan Habul

C-politiker: ”Svårt för invandrare att komma upp inom partiet”

Centerpartiet är sämst i Sverige på mångfald.

Till och med Sverigedemokraterna har fler företrädare födda i ett annat land.

Nu slår C-politiker med utländsk bakgrund larm om hur de motarbetas internt.

– Vår mångfaldssatsning är ett skämt, säger en källa.

Centerledaren Annie Lööf är en av de starkaste förespråkarna för öppenhet och mot rasism.

Men hennes och partiledningens mångfaldsvurm märks inte i de egna leden.

Centern har noll riksledamöter födda utanför Sverige och är därmed sämst på mångfald av alla partier.

Även i landstings- och kommunfullmäktige runt om i landet har Centern färre utlandsfödda politiker än Sverigedemokraterna.

Därför har partiledningen gett den förre riksdagsledamoten Abir Alsahlani, född i Irak, i uppdrag att leda Mångfaldsprojektet.

Hon ska lära de nyblivna centerpartisterna hur motioner skrivs, hur det går till på stämmor och vilka man ska luncha med.

Efter valet ska C ha två riksdagsledamöter, tio företrädare på region- och landstingsnivå och hundra kommunpolitiker med rötter utanför Norden.

Men om det verkligen blir så är ännu oklart.

– Det vet vi inte än. Valet har ännu inte ägt rum, men att skapa mer inkluderande strukturer har gått bättre på vissa håll och sämre på andra, säger Abir Alsahlani.

Fick högst stöd – anklagades för ”kupp”

35-årige Mikail Yüksels fall illustrerar svårigheter med att skapa inkluderande strukturer i partiet som Alsahlani talar om.

Trots att han fick det högsta stödet i medlemsomröstningen ville den lokala nomineringskommittén i hans hemstad Göteborg inte sätta honom på riksdagslistan alls. Den platsen var reserverad för nuvarande riksdagsledamoten Rickard Nordin.

Nomineringskommittén ansåg att Yüksel skulle stå på andra plats på kommunplats.

Men han utmanade – och vann.

Allt gick rätt till, det förnekar ingen. Röstlängderna stängde två månader innan omröstningen hölls. Mikail Yüksel hade helt enkelt flest medlemmar på sin sida.

Men efter valet skrev Göteborgs-Posten med hänvisning till anonyma källor inom partiet att han ”kuppade” in sig på listan.

– Ordet kupp syftar i regel på att göra någonting otillåtet. Jag har hela tiden varit tydlig med att jag vill satsa på riksdagslistan och vi har haft lika mycket tid på oss att mobilisera medlemmarna och jag har varit duktig på det. Det var ingen kupp, säger Mikail Yüksel.

Har han värvat landsmän för att få röster?

Enligt uppgifter inifrån partiet har hans lojalitet ifrågasatts i slutna grupper. Han som är född i Turkiet, vems sida står han på egentligen? Har han enbart värvat turkar och andra invandrare i syfte att komma in i riksdagen?

– Jag har värvat medlemmar i tre år. 90 procent av dem lärde jag känna efter att jag blev medlem i partiet. De enda jag är lojal mot är partiet och väljarna.

Piratpartiet fick fler röster än C

Aftonbladet träffar honom en förmiddag på Friskväderstorget i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg där han bodde i flera i år.

Från sitt lägenhetsfönster såg Mikail Yüksel en vän bli knivskuren på den närliggande parkeringsplatsen. Hans son var bara fyra år när han blev erbjuden en tia för att slå en annan pojke. Det är en av anledningarna till att familjen har flyttat från området och att sonen har bytt skola.

Och det är för att fler ska få slippa växa upp under sådana förhållanden som han vill till riksdagen.

– Jag vill att människor som lever i utanförskap ska komma in i samhället och arbetslivet, vi tycker inte att bidragsberoende är en bra lösning, säger han.

På caféet vi sitter på serveras turkiska bakelser. Vid borden talas somaliska och turkiska. I den här valkretsen fick Centern nio röster i kommunvalet 2014 – fyra färre än Piratpartiet. Här finns med andra ord många potentiella C-väljare, enligt Mikail Yüksel.

– Många invandrare vet inte ens att C finns. Arbetare försöker jag locka med att vi är för lägre skatt. Till egenföretagare säger jag att vi är bättre än S för att ta tillvara deras intressen.

Han kom till Sverige 2001 från turkiska landsbygden som anhöriginvandrare. Han började som diskare, jobbade på Volvo och satsar nu på att skaffa sig en masterexamen i offentlig förvaltning.

”99 procent är redo att släppa in mig”

2014 gav han sig in i politiken. Fokus på miljö och individen gjorde att valet föll på Centerpartiet.

Efter det har det gått fort. Han startade en egen avdelning ”Centerturkarna” som sedan bytte namn till Centernära – det första namnet var för segregerande, tycker han själv. En stor del av de cirka hundra medlemmarna har sin bakgrund på Balkan och Mellanöstern. Han blev ersättare i hälso- och sjukvårdsnämnden, andra och sedan förste vice ordförande i partidistriktet.

Och nu är han alltså partiets riksdagskandidat även om vissa tycker att han är för grön.

Han säger att Annie Lööf och andra ledande C-företrädare gratulerade honom till förstaplatsen.

Är medlemmarna redo att släppa folk med din bakgrund in i partiet?

– Ja, 99 procent är det, svarar Mikail Yüksel.

”Inte konstigt att vi är sämre än SD”

Ett tiotal C-politiker med utländsk bakgrund är intervjuade till det här reportaget.

– Vi är välkomna så länge vi inte utmanar om makten, säger en av dem.

– Inte konstigt att vi är sämre än SD, säger en annan.

Ingen vill uttalas kritiskt med namn och bild. Man tjänar inte på att stöta sig sig med partiet eller uppfattas som stöddig.

”Ni får vänta på er tur”. Många av dem Aftonbladet talar med har fått höra just det under sin tid i partiet.

Samtidigt ser de hur oerfarna majoritetssvenskars släktskap med personer högt upp i partiet lyfts helt öppet som merit och leder till höga placeringar på listor.

”Partiet vill se oss som prydnader”

– Att ”vara född och uppvuxen” inom Centerrörelsen är så klart en fördel. Förstår inte varför vi låtsas om något annat.

Även om det numera är många fler invandrare på listorna – fyra utlandsfödda riksdagskandidater på valbar plats och tre toppar landstingslistorna av de 70-tal som deltagit i mångfaldsprojektet – är det långt ifrån tillräckligt, enligt Aftonbladets uppgiftslämnare.

– Partiet vill ha oss som prydnader. Ingenting annat, konstaterar en C-politiker.

Inte öppen rasism, men...

Ingen av dem Aftonbladet talar med vill ta ordet rasism i sin mun. De vill inte heller prata om diskriminering.

En pekar på att även C-veteranen Eskil Erlandsson petades från Kronobergslistan trots att han vann med hästländer. Och att partiet är decentraliserat och att ledningen i Stockholm knappast kan bestämma vem som ska toppa listan i exempelvis Malmö.

Men, berättar Aftonbladets intervjupersoner, vissa frågor skaver i dem.

Som när vita partikamrater menande undrar: ”Ska vi bli nya Miljöpartiet”?

I frågan ligger underförstått en rädsla att Centern håller på att infiltreras av islamister – trots att inga belägg finns för det påståendet.

– Det känns som om vi blir misskrediterade oavsett vad vi gör, säger en missnöjd medlem.

En annan uttrycker det så här:

– Vi pratar om dolda strukturer här. De som håller på så där är kanske inte själva medvetna om det. Men oavsett vilket – folk är skitsura. Det måste till en förändring snart.

”Man dubbelkollas och dubbelbestraffas”

Abir Alsahlani som, trots att hon leder mångfaldsprojektet inte har hamnat på valbar plats på riksdagslistan, förstår ilskan.

– Det är okej när CUF mobiliserar för sin sak inför en stämma men det är inte okej för oss minoritetssvenskar att lobba för vår kandidat. Hela tiden dubbelkollas man och dubbelbestraffas och blir mätt med andra mått än vad svenskar gör, säger hon.

Och hon förstår att vissa upplever mångfald som ”skrämmande”, som hon uttrycker det. Men det är ett nödvändigt ont om saker ska kunna ändras.

– De som kommer in rubbar på normer, de rubbar på cirklarna. De är inte bekväma. De vill ha makt att förändra. Och de ska inte sitta som alibi och dekoration, säger Abir Alsahlani.

Fotnot: Aftonbladet har varit i kontakt med Rickard Nordin som säger så här:

– Stämman har fattat sitt beslut och oavsett vad jag tycker ska jag satsa på att göra en bra valrörelse i Göteborg. Jag ska fokusera på min personvalskampanj och jag hoppas att vi får två mandat till riksdagen.

helskärm

Så röstar svenskar med utländsk bakgrund – se statistiken

LÄS OCKSÅ: Annie Lööf i stor intervju om flyktingkrisen (från 2016)