Misshandlade kvinnor får stärkt skydd

Anette Holmqvist

Ska informeras om var förövaren finns

En misshandlad kvinna ska alltid informeras om hennes förövare släpps – även när han inte är dömd.

Nu skärper regeringen myndigheternas ansvar för brottsoffer.

– Det här innebär ökad trygghet och förutsägbarhet för dem som utsatts för brott, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

På dagens regeringssammanträde spikades en rad förändringar i förundersökningsparagrafen och rör brottsoffer. Ändringarna ska öka tryggheten för kvinnor som utsatts för misshandel i relationer och träder i kraft den första november i år.

Bland annat handlar det om att öka myndigheternas krav på information till den som utsatts för brott.

Enligt Morgan Johansson har förändringarna efterfrågats av till exempel kvinnojourer och som setts som en lucka i lagen.

– Vi skärper informationsplikten. Om en gripen, anhållen eller häktad person släpps fri av någon anledning så ska målsäganden informeras om det. Det ska ske skyndsamt, helst så snart beslutet har fattats. Det har inte funnits en sådan skyldighet tidigare,  säger han.

”Målsägaren har rätt till information”

Ansvaret för att informera kommer att ligga på den myndighet som fattar beslutet om frisläppande, alltså polis, åklagare eller kriminalvård. I dag har endast kriminalvården det ansvaret när dömda och fängslade personer släpps.

Att myndigheterna nu också ska informera om personer som formellt bara är misstänkta, och därmed i lagens mening fortfarande är oskyldiga, ser inte Morgan Johansson som något problem.

– Det har ingen betydelse, målsägaren har rätt till informationen ändå. Det är inte så att vi utgår från att en person är skyldig bara för att vi ger information, säger han.

Automatisk skyddsbedömning

Regeringen stärker också polisens skyldighet att berätta om de olika former av skydd som samhället tillhandahåller, det handlar till exempel om att berätta om var närmaste kvinnojour finns och hur den kan kontaktas. Och man skärper också kravet på att polisen alltid ska gå genom vilket behov av skydd som ett brottsoffer kan ha. För en hotad, misshandlad kvinna kan det till exempel handla om att utrustas med ett trygghetslarm.

– Polisen ska alltid se på omständigheterna och bedöma om det finns skäl för skyddsåtgärder. När en målsägare är under 18 år ska man alltid anse att det finns ett särskilt skyddsbehov, säger Morgan Johansson.

• Polisen kommer att få mer att göra. Betyder det fler poliser eller ökade resurser till myndigheten?

– Nej, vi har fler poliser nu än på många år. Jag tror inte att det är där problemet ligger. Det här handlar mer om att införa rutiner för hur man ska arbeta med de här frågorna.

Kvinnojourer: ”Kan rädda liv”

På Roks, kvinnojourernas samorganisation, applåderar man de förändringar som regeringen nu genomför.

– Det här har vi efterfrågat länge och påpekat för alla justitieministrar under lång tid. Det här kommer att kunna rädda liv i framtiden. Men kvinnorna måste kunna lita på att det alltid sker, att de verkligen får de här uppgifterna så fort männen släpps, säger Wiveca Holst, styrelseledamot.