Beslut på klimatmötet – efter maratonförhandlingar

Olof Svensson

KATOWICE. Några detaljer i slutdokumentet riskerade att få klimatmötet att sluta i fiasko.

Men sent på lördagskvällen kunde världens länder enas om ett beslut.

– Det känns otroligt skönt, det har varit en väldigt, väldigt lång väntan. Nu har vi fått en regelbok för Parisavtalet, som gör att man faktiskt kan följa upp hur utsläppen minskar, säger Isabella Lövin.

Ministrar och förhandlare kämpade hela lördagen för att ro i land ett beslut på klimatmötet i polska Katowice.

Mötet skulle egentligen ha avslutats på fredagen men länderna lyckades inte komma överens.

Först var det en kvartett av oljeländer som motsatte sig en formulering - sedan var det Brasilien som vägrade acceptera en teknisk fråga om utsläppshandel.

I slutskedet, när de flesta trodde allt var klart, var det enligt uppgifter Turkiet som ifrågasatte sin status som industriland, industriländer ska enligt klimatavtalet bidra ekonomiskt till fattigare länder.

Vid 21.30-tiden intog till slut klimatmötets ordförande Michal Kurtyka podiet och jubel utbröt i plenum.

”Nödvändigt för att vi ska klara klimatet”

Isabella Lövin var lättad över utgången:

– Det känns otroligt skönt, det har varit en väldigt, väldigt lång väntan. Nu har vi fått en regelbok för Parisavtalet, som gör att man faktiskt kan följa upp hur utsläppen minskar. Det är helt nödvändigt om vi ska klara klimatet, säger hon.

Syftet med klimatmötet i Katowice var inte att skriva under ett nytt avtal, som i Paris 2015. Frågorna har istället varit av mer teknisk karaktär. Regler för hur länder ska rapportera vad de gör på miljöområdet, hur transparent det ska vara och hur finansieringen mellan rika och fattiga länder ska fungera.

Miljörörelsen har däremot kämpat hårt för att få med skarpa formuleringar om att alla länder måste höja sina ambitionsnivåer. Annars kommer temperaturökningen sannolikt inte kunna hållas under 2, eller helst 1,5 grader som är Parisavtalets mål.

Kompromiss i stridsfrågan

I slutdokumentet som klubbades på lördagskvällen finns dock ingen sådan formulering med.

Det närmaste man kom var en paragraf att länderna välkomnar 1,5-gradersrapporten. Paragrafen har varit en riktigt stridsfråga sedan fyra länder (USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait) vägrat gå med på formuleringen ”välkomna”. De ville istället se den vagare formuleringen ”notera”.

Till slut nåddes en kompromiss som innebär att en viktig paragraf som talar om hur stora utsläppsminskningar vi måste ha fram till 2030, för att klara 1,5-gradersmålet, fick strykas.

– Det blev en ganska bra kompromiss, vi fick tydliga skrivningar om IPCC:s vikt och vi lyckades komma runt låsningen som var kring ordet ”välkomna”. Jag tycker det blev bra tillslut, säger Isabella Lövin.

Kritiken: ”Magplask för öriken”

Mattias Goldmann, vd på den gröna tankesmedjan Fores, har förståelse för att det var svårt att nå en skarpare formulering när fyra tunga länder blockerade frågan.

– Men resultatet blir ändå ett magplask för de öriken där skillnaden mellan 1,5 grader och 2 grader är avgörande för om de ska finnas kvar eller inte, sa han till Aftonbladet tidigare under dagen.

Han lyfter också fram svagheter i finansieringsfrågan - som innebär att rika länder kan räkna in lån till fattigare länder.

– Länder som känner att de har störst behov av stöd känner sig provocerade av det.

Är de fattigare länderna och önationerna förlorarna?

– Klimatet är förloraren med detta, mycket vaga, oambitiösa avtal, sa Mattias Goldmann.

Frågorna som drog ut på tiden, som Brasilien och Turkiet motsatte sig, skjuts nu upp till nästa år.