Vill lämna EU och i stället se nordisk krisberedskap

Pär Karlsson

När Sverige stod i lågor kom hjälpen från EU - via italienskt brandflyg och polska brandbilar.

Men enligt Sverigedemokraterna är ett medlemskap i unionen inte en förutsättning för att liknande kriser framöver ska kunna hanteras.

– I stället kan vi ha ett starkare nordiskt samarbete, säger Aron Emilsson, SD:s delegationsledare i Nordiska Rådet.

Med anledning av sommarens torka i Sverige och de katastrofala skogsbränderna som följde har landets krisberedskap diskuterats.

När läget var som värst fick Sverige hjälp via en omfattande hjälpinsats inom EU. En rad medlemsländer, bland dem Italien och Polen, skickade bland annat flygplan, helikoptrar och brandbilar.

Hjälpen sågs av många som helt nödvändig för att Sverige skulle klara det mycket tuffa läget.

Sverigedemokraterna är ett av två partier, det andra är Vänsterpartiet, som driver på för att Sverige ska lämna EU. Partiledaren Jimmie Åkesson sa innan sommaren att han vill se en folkomröstning om det svenska medlemskapet redan under nästa mandatperiod - vilket fick hård kritik från flera håll.

Nu står det klart att SD vill ersätta den samordnade EU-hjälp Sverige får som medlem i unionen, med bland annat mer nordiskt samarbete.

Vill ersätta EU-hjälp med nordiskt samarbete

I dagarna har den partigrupp i Nordiska rådet som SD är med i, Nordisk frihet, träffats i Blekinge. Där har partiet, tillsammans med Sannfinnländarna och Danskt Folkeparti, kommit överens om en deklaration kring hur man ser på krisberedskapen i de nordiska länderna framöver.

Aron Emilsson, SD:s delegationsledare i Nordiska rådet, säger att de tre partierna i sina respektive länder ska arbeta för att kraftigt utöka det nordiska samarbetet.

– De senaste månaderna har vi sett hur sårbara vi är i händelse av stora kriser och hur mycket det betyder med gemensamma insatser för att klara av civila katastrofer. Vårt gemensamma mål är en effektiv och handlingskraftig nordisk beredskap där vi har en ordentlig samordning utan några tröga gränshinder, säger han.

helskärm

De tre partierna är bland annat överens om att driva på för att krisberedskapen i hela Norden ska inventeras med målet att så mycket resurser som möjligt ska samordnas, samtidigt som den nationella krisberedskapen ska finnas kvar.

Dessutom vill man se en nordisk beredskapsplan och man vill också se över om det behövs en gemensam nordisk brandflygsflotta.

”Måste vara ödmjuka”

Aron Emilsson säger dock att Sverige i samband med ett eventuellt utträde ur EU inte bara skulle förlita sig på hjälp från de nordiska grannländerna. Han tror att flera medlemsländer skulle vara beredda att sluta bilaterala avtal i frågan med Sverige.

– Vi måste vara väldigt ödmjuka över att andra EU-länder och inte bara de nordiska länderna kan dela med sig av sina resurser och bistå oss. Men jag är helt övertygad om att vi kan uppnå starka bilaterala avtal med EU-länder utanför Norden utan att vara med i unionen som det ser ut i dag.

Skulle Sverige ha klarat sommaren om vi inte hade varit med i EU?

– Jag har ändå uppfattningen av att vi har så goda bilaterala samarbeten och en så nära relation till många länder i Europa för att kunna ha gemensamma avtal och samarbeten kring krisberedskap. Utan att för den skull vara medlemmar i en form av politisk federation som EU är i dag.

Han är tydlig med att ett svenskt utträde - Swexit - inte kan ske utan att arbetet med att stärka den nordiska krisberedskapen är i gång.

– Jag tror inte att vi bara kan dra undan alla avtal vi haft med andra EU-länder innan vi har det här nordiska systemet på plats. Det måste ske parallellt. Vårt mål är att vi behöver omförhandla avtalen med EU och långsiktigt folkomrösta med målet att träda ur unionen som den ser ut i dag. Men då måste en nordisk lösning också finnas på plats.

Emilsson säger att han inte ser kopplingen mellan en stark krisberedskap och ett medlemskap i EU.

– I stället kan vi ha ett starkare nordiskt samarbete kring detta. Det är så mycket annat som vi förlorar politiskt och ekonomiskt på att vara medlemmar i EU som det ser ut i dag.