Kravet: Magdalena Andersson måste gå på offensiven

Anette Holmqvist

, 

Pär Karlsson

Trycket ökar på finansministern

Trycket inifrån ökar på finansminister Magdalena Andersson att höja skatten och låna till investeringar.

Allt fler inom Socialdemokraterna vill nu se en mer offensiv ekonomisk politik.

– Vi klarar inte av att driva socialdemokratisk välfärdspolitik med en borgerlig skattepolitik, säger riksdagsledamoten Niklas Karlsson, ordförande i partidistriktet i Skåne.

Krisen för S och statsminister Stefan Löfven är omfattande. Partiets opinionssiffror är nere på historiskt låga nivåer och dessutom riskerar man en ny regeringskris om Alliansen går fram med en gemensam budget.

Nu kommer också kritik från de egna leden – om den ekonomiska politiken.

Under fredagen samlas verkställande utskottet och partistyrelsen till möte. S-topparna ska försöka få fram en lösning på hur opinionskrisen ska brytas, men också spika riktningen för folkrörelsearbetet framöver.

Även den ekonomiska politiken ska behandlas. Under det senaste året har det från flera håll inom arbetarrörelsen kommit krav på att finansminister Magdalena Andersson (S) ska överge försiktighetsprincipen.

I och med S-krisen har trycket ökat ännu mer. En av dem som vill se en omläggning av politiken är Niklas Karlsson, ordförande för partidistriktet i Skåne och partistyrelseledamot:

– Vi har haft en borgerlig regering som har sänkt skatter med 140 miljarder kronor. Vill vi tillbaka och bygga upp välfärden igen, pressa ned arbetslösheten och investera i infrastruktur och bostäder måste vi fundera på hur vi stärker våra intäkter och då måste man fundera på skattehöjningar.

Ökat tryck på offensiv ekonomisk politik

Elin Ylvasdotter, ordförande i S-studenter, menar att det nu är dags att "lämna den borgerliga hegemonin kring de ekonomiska frågorna".

– Vi måste våga visa framfötterna. Vi har en jättestor bostadsbrist, välfärden går på knäna och utbildningsväsendet behöver mer resurser. Det finns ingen anledning att hålla hårt i pengarna.

Ylvasdotter är tydlig med att hon vill se höjda kapitalskatter och ökad belåning till investeringar i bostäder, välfärd och skola. Och hon menar också att krisen för hennes parti hänger samman med den ekonomiska politiken.

– Man upplevs som väldigt fega, säger hon.

Även Philip Botström, ordförande i SSU, är inne på samma linje. Ungdomsförbundet vill se ökad lånefinansiering men förespråkar också en skatteöversyn där man ska komma fram till vilka skatter som kan höjas nu och på sikt, framförallt för att säkra att välfärden kan upprätthållas och byggas ut.

– Det är uppenbart att regeringens strama ekonomiska politik börjar kännas som en bromskloss i välfärdsbygget.

Feldt: ”Två saker som fjättrar finansministern”

Bland de skatter som Botström belyser finns kapitalskatt, ränteavdrag, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.

– Det finns ett helt batteri av skatter som en socialdemokratisk regering borde kunna titta på och värdera seriöst och inte bara avfärda som "inte aktuellt".

Även Kjell-Olof Feldt (S), finansminister 1982-90, menar att det är dags att ändra kurs i den ekonomiska politiken.

– Det är två saker som fjättrar finansministern, överskottsmålet och utgiftstaket. Den diskussion regeringen måste ta med sig själv är om man ska frigöra sig från de här gamla krislagarna som stiftades på 90-talet, då läget var ett helt annat än det är i dag.

Han säger att det i dag finns väldiga behov i den offentliga sektorn som måste åtgärdas.

– Inte minst för det akuta läget med alla asylsökande men också på längre sikt för att landet ska hålla ihop, säger Feldt.