Löfven: Det har varit intensivt

Anette Holmqvist

, 

Pär Karlsson

I dag är det 13 månader sedan S-ledaren utsågs till statsminister

Stefan Löfven vill bli bedömd på jobben – men flyktingkatastrofen kan bli det som fäller avgörandet.

Politiska motståndare menar att de 13 månader som gått sedan han tog över har varit famlande och kaotiska.

– Det har varit intensivt, säger statsministern själv.

"Stefan, Stefan, Stefan" skanderade segerrusiga partikamrater när Stefan Löfven äntrade scenen på S-valvakan i september förra året.

Redan före valet hade politiska bedömare varnat för att den parlamentariska situationen kunde bli besvärlig. Men knappast någon hade kunnat förutsäga den verklighet som skulle följa.

På valnatten tystade en leende Löfven publiken med en avvärjande handrörelse innan han tog till orda. Han tackade valarbetarna och målade upp en bild av det land han nu ville se växa fram.

– Vi ska bygga ett solidariskt Sverige. Ett bättre Sverige för alla, sa han och möttes av jubel.

Men Stefan Löfven påminde också om att situationen skulle kräva samling.

– Jag är beredd att bilda en för Sverige handlingskraftig regering. Men jag vill också ha sagt att handen är utsträckt till andra demokratiska partier. Vårt land är för litet för konflikter. Vi ska se till att Sverigedemokraterna inte får vågmästarrollen.

Experter: Löfven har det tuffare

Men i stället för samling följde kraftfull politisk kris som fick hela det politiska Sverige i gungning.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som regerar i minoritet, fick se sin första budget falla. Sverigedemokraterna stöttade Alliansens budget och hotade att fälla alla regeringar framöver på grund av invandringspolitiken.

Nyval utlystes och avblåstes. Decemberöverenskommelsen som skulle säkra minoritetsregeringars möjligheter att styra bildades, men sprack redan tio månader senare.

Kriserna har dock inte enbart haft sin grund i det parlamentariska läget.

Det har blåst snålt i utrikespolitiken, Löfvens parti har fått se sjunkande opinionssiffror, jobbmålet har ifrågasatts och just nu hanterar regeringen den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.

Stefan Löfvens nu 13 månader vid makten har varit minst sagt händelserika.

Statsvetaren Svend Dahl, chef för Liberala nyhetsbyrån, menar att perioden sedan maktskiftet inte går att jämföra med någon annan tid i svensk politik.

– Det har varit oerhört turbulent. Att Löfven över huvud taget överlevt den här perioden som statsminister får ses som en delseger. Baksidan är att regeringen inte har lyckats formulera vad man egentligen står för, säger han.

Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors anser också att Löfven har fått en tuffare start än sina företrädare.

– Finanskrisen kom snabbt för Reinfeldt och han hade en ganska skakig inledning, med flera ministrar som fick avgå efter bara några dagar. Det var rörigt, trots att Alliansen var samtrimmad. För Ingvar Carlsson var det politiska klimatet lugnare, men han tog över under väldigt speciella omständigheter efter Palme. Under Perssons tid var borgerligheten inte lika samlad, han kunde sy upp C och nå en majoritet. Sedan kunde han göra detsamma med V och MP, säger Hinnfors.

– Nu är det ingen som är beredd att bli det permanenta stödpartiet. Så parlamentariskt har Löfven det tuffare.

Jobbmål döms ut

När Stefan Löfven valdes till S-ledare i januari 2012 gjorde han jobben till sin främsta fråga. Han, med en bakgrund i facket, skulle få svenskarna att ställa klockan och göra rätt för sig. Fler skulle gå till jobbet.

På partikongressen ett år senare lanserade han därför det mål som också blev regeringens.

– Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, slog han fast.

Kritiken mot målet lät inte vänta på sig, det ansågs näst intill omöjligt. Men Löfven stod på sig, det var på jobben som regeringen skulle utvärderas inför valet 2018.

Men nu, när Sverige står mitt i den brinnande flyktingkatastrofen där 160 000 asylsökande väntas bara i år, är det allt fler som tror att det i stället blir på förmågan att hantera den utmaningen som Löfven och hans ministrar kommer att prövas.

Jobbmålet anses även av statsministerns egna partikamrater i praktiken redan förlorat.

– Vi måste rikta om vårt mål, vi kommer inte att klara det med dagens flyktingmottagande, säger en S-källa.

Även Löfven själv finns i dag bland tvivlarna.

– Självklart är det så att det blir mycket, mycket tufft när det kommer många människor till Sverige, har han tidigare sagt till Aftonbladet.

M: Famlande ledarskap

Regeringen har slutit en flyktingöverenskommelse med alliansens fyra partier om åtgärder som rör mottagande och integration, men man menar att det kommer att behövas mer.

Och i Europa är statsministern just nu i det närmaste en handelsresande i målet om jämnare fördelning mellan länderna. I dag är det Storbritanniens ledare David Cameron som ska bearbetas vid ett möte i London.

Men Sveriges attityd har inte tagits emot odelat positivt. Kravet på att alla måste göra mer har skapat splittring till och med mellan de vanligen så eniga nordiska länderna, vilket blev tydligt under Nordiska rådets möte i Reykjavik nyligen.

Stefan Löfven menar att det är för tidigt att sia om vad som fäller avgörandet i nästa val.

– Det återstår att se, det är 2018 vi ska till val igen. Det är en oändlighet i den politiska världen. För mig är jobben viktigast, också kopplat till migrationen. Men också skolan och satsningen på infrastruktur och bostäder blir nu ännu viktigare.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra har tidigare sagt att Löfvens regering rullade i gång utan karta och riktning.

Nu kallar hon hans ledarskap för "famlande", och tillägger:

– Sverige är på väg åt fel håll och många börjar tvivla på framtiden. Att leda ett land i en orolig värld ställer krav på vilja och förmåga att lösa samhällsproblem.

Löfven: Måste hitta annan lösning

När Löfven själv får svara på vad som varit jobbigast så här långt i rollen som statsminister, är det dock inte den pågående katastrofen han lyfter fram. Det är det parlamentariska läget och oppositionens brutna avtal.

Han är uppenbart irriterad över att Kinberg Batra så snabbt konstaterade att Decemberöverenskommelsen hade fallit.

Den skulle gälla till 2022 men förklarades död redan efter tio månader, till följd av att KD:s riksting förkastat uppgörelsen.

– Det var bara "där försvann den", man hörde inte ens av sig till oss. Det är ett mycket, mycket konstigt inslag i den svenska politiken och det säger något om tillståndet hos oppositionsledaren, säger Löfven.

Samtidigt är han nöjd med att regeringen har lyckats få till stånd uppgörelser om försvaret, betygen och flyktingarna, trots det parlamentariska läget.

– Det har varit min ambition hela tiden, jag har länge sagt att blockpolitiken inte är bra för Sverige och att vi måste hitta en annan lösning.

De politiska motståndarna kallar Löfvens första regeringsår för famlande och kaotiskt.

Själv säger han:

– Det finns inte ett ord som kan beskriva det, politik är så komplext. Men ska det vara något så är det väl intensivt, för det har det varit.