Han döms till livstid för folkmord för 21 år sedan

Anders Johansson

61-årige Claver Berinkindi åtalades för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994.

Han ledde och deltog själv i massakrer på flera tusen tutsier, kanske ett av de grövsta brotten som någonsin avhandlats i en svensk domstol.

I dag föll domen i Stockholms tingsrätt: Livstids fängelse. Och omfattande skadestånd till överlevande.

Claver Berinkindi kom till Sverige 2002 och tolv år senare, i september 2014, greps han som misstänkt som delaktighet i de grymheter som förekom i hans hemland Rwanda.

Åklagarmyndigheten i Rwanda hade dessförinnan kommit fram till att han var delakltig. Men då han blivit svensk medborgare kunde han inte utlämnas. De svenska myndigheterna fick därför överta ärendet och slutföra utredningen som pågick i ungefär ett år.

Och då klarnade hans roll.

Claver Berinkindi var en välbärgad handlare med egen butik, sålde dagligvaror och kläder, och drev även ett slakteri med flera anställda i hemlandet. Han var en känd person i sin hemort.

När folkmordet inleddes i april 1994 intog han en informell roll som ledare på lägre nivå bland hutuer som hade målet att helt förgöra folkgruppen tutsier. Under drygt tre månader dödades omkring 800 000 civilpersoner, både vuxna och barn. Han flydde därefter utomlands.

Deltog i flera massakrer

Claver Berinkindi stod åtalad på fem punkter.

Åklagaren Tora Holst som lett förundersökningen sammanfattade när åtalets väcktes:

– Det handlar om den absolut grövsta typen av brottslighet som mänskligheten känner.

Med stöd av en rad vittnen har åklagaren gjort gällande att handlaren varit delaktig vid följande övergrepp.

• Massmord vid kommunhuset i Muyira och intillliggande skolan, en massaker som pågick flera dagar i slutet av april 1994. Hundratals civilpersoner dödades eller skadades allvarligt.

• Massakern på berget Nyamure i april-maj 1994. Flera tusen civilpersoner dödades.

• Morden hos Pierre Murasira, någon gång mellan den 20 april och 31 maj 1994, i hans bostad belägen mellan Nyanza och Nyamiaga i Gihamadalen. Ett stort antal civilpersoner dödades, däribland Pierre Murasira, hans hustru samt barnbarn och människor som sökt skydd hos honom.

• Morden hos Elie Mbanzabugabo, någon gång mellan 20 april och 31 maj 1994, i och kring hans gård i Kabuye. Minst sex personer dödades; Euphrasie Mukantagara, Joseph Rwirahira samt andra som sökt skydd där.

• Morden hos Faustin Kanimba, i Nyamiaga centrum, någon gång under tiden 20 april-31 maj 1994. Minst fem personer dödades; Faustin Kanimba, hans hustru Emiliyana,

hans svärdotter Anne Marie Bazubagira och hennes två barn samt barnbarnet Alphonsine Uwamwiza som skadades allvarligt då man försökt döda henne genom slag och hugg mot huvudet.

Nekar till brott

Claver Berinkindi har nekat till att ha befunnit sig på de aktuella platserna. Han har inte kunnat lämna några specifika uppgifter vad han gjorde under de tre månaderna som folkmordet påpgick.

I den 466 långa sidor domen skriver tingsrätten bland annat:

Han har i allmänna ordalag uppgett att han under folkmordstiden befann sig hemma, bortsett från när han cirka var tredje dag cyklade till sin butik för att se om den var låst.

"Har god förmåga att minnas"

Tingsrättens bedömning bygger mycket på vittnesmål från drabbade personer. Trots att det gått mer ön 20 år sedan har de ändå bedömts trovärdiga.

Rättens ordförande, rådmannen Tomas Zander, säger i ett pressmeddelande:

– Tingsrätten har gjort en ingående bedömning av förhörspersonernas uppgifter. Vid värderingen har domstolen bland annat tagit fasta på att människan allmänt sett är bättre på att minnas personer som sedan tidigare är kända, att den åtalade för de allra flesta förhörspersonerna var en känd person samt att människan generellt sett har en god förmåga att under lång tid minnas sådant som väckt starka känslor i samband med traumatiska händelser.

Unik dom

En svensk domstol har aldrig tidigare utdömt skadestånd till personer som lidit skada i folkmordshandlingar.

Nu tilldöms 15 brottsoffer i Rwanda ersättning. Beloppen varierar från 3 000 000 rwandiska franc till 10 000 000 rwandiska franc och avser ersättning för brott målsägarna själva blivit utsatta för eller förlust av anhöriga. Sammanlagt uppgår skadestånden till motsvarande 855 000 svenska kronor. Tingsrätten har tidigare beslutat att egendom hos mannen motsvarande 1,2 miljoner kronor skulle tas hand om eftersom det befarats risk att han skulle smita undan. Nu sänks kvarstaden till att omfatta det utdömda skadeståndet.

Annan rwandier dömd tidigare

En person har tidigare dömts i Sverige för folkmordet i Rwanda.

2013 dömdes Stanislas Mbanenande till livstid. Han hade bland annat varit med och skjutit med automatvapen mot folkmassor.