Få misstankar om barnvåldtäkt leder till åtal
Publicerad 2017-12-14
Bara två av tio misstankar om våldtäkter mot barn har lett till åtal.
Det visar siffror som Aftonbladet tagit del av.
Nu utreder man hur barnförhör hålls – och hur dessa kan förbättras.
– Vi tittar över om man skulle kunna ha andra förhörsmetoder för små barn, säger Stina Sjöqvist, åklagare på utvecklingscentrum i Göteborg.
År 2016 inkom 2 370 stycken misstankar om våldtäkter och grova våldtäkter mot barn till åklagarmyndigheten. Samma år lades ungefär hälften av alla förundersökningar ner och 501 händelser gällande våldtäkter mot barn ledde till åtal.
Det finns flera svårigheter som gör att det är svårt att leda dessa ärenden till åtal, menar åklagare Stina Sjöqvist på utvecklingscentrum i Göteborg som ansvarar för frågor som rör brott mot barn.
– Man har ju bevissvårigheter när det gäller barn precis som vid andra brott i nära relationer. Oftast har barnen någon form av relation till den som utsätter en för de sexuella övergreppen och det gör det också svårt med den lojalitet det innebär för små barn. Och om det är små barn vet de kanske inte alltid att det som den vuxne gör är fel, säger hon.
En sak som också kan göra det svårt att leda dessa fall i bevis är tidsuppfattningen, menar Sjöqvist.
– Även om barnet har en ganska detaljerad utsaga så kanske man inte har exakt de detaljer som domstolen vill ha såsom tidpunkt eller plats och det är sådant som domstolar kräver av barn oavsett om de är fem eller 15 år, säger Stina Sjöqvist.
Ska berätta fritt
Att just få till en detaljerad berättelse kan vara svårt, framförallt med kraven på att barn ska berätta fritt.
– Vi kan inte ställa en direkt fråga till barnen om till exempel penisen har varit inne i slidan, utan det ska vara en fri berättelse, säger Högsta domstolen. Men barnen har ju ingen erfarenhet av detta. De kanske inte kan svara så direkt utan mer beskriva en känsla. Det finns många svårigheter med barnutredningar, säger Stina Sjöqvist.
Förbättra barnförhören
Förra året kom en tillsynsrapport gällande kvalitén i barnförhör från Utvecklingscentrum i Göteborg och nu fortsätter man att se över barnförhören – och hur man ska kunna förbättra dessa ytterligare. Till exempel undersöker de hur man kan bli bättre på att informera barn om varför de ska prata med polisen – såsom vuxna informeras.
– Vi tittar på en helhetsbild av vad barn får möta och vad de får för information både före och efter mötet med polisen. Många större barn undrar vad som händer och om det inte resulterar i någonting, varför inte? Är det för att de inte tror på mig?
Dessutom vill man att förhören ska bli bättre anpassade efter barnen.
– Vi har ett protokoll och vi har upplevt att den kanske är lite för statisk i sin struktur. Det blir väldigt protokollstyrt med ett antal frågor man ska ta sig igenom. Det kan bli lite för låst i modellen och inte så anpassat till barnen, säger Stina Sjöqvist.