Polisen Sophia: Min son undrar: ”Varför vill någon er illa?”

Eric Tagesson

Sophia Willander och hennes man är båda poliser i Malmö – Sophia är dessutom fackligt engagerad.

I går exploderade en sprängladdning utanför makens arbetsplats, i Rosengård.

Tre gånger tidigare har explosioner skett vid Sophias jobb.

– Det här är vår, och våra barns, vardag – och det är för bedrövligt, säger Sophia.

Klockan var 21.06 på onsdagskvällen när en kraftig explosion hördes vid polisstationen på Von Lingens väg i Rosengård i Malmö.

Enligt boende kändes tryckvågen flera hundra meter, och såväl byggnader som bilar skadades – men ingen människa kom lyckligtvis till skada.

Två män i 20-årsåldern greps under onsdagskvällen och anhölls tidigt på torsdagsmorgonen, misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse.

Männen är kända av polisen sedan tidigare.

”Fullständigt oacceptabelt”

Carina Persson är regionpolischef i Syd.

– Att ytterligare en polisstation i region Syd har utsatts för attentat är fullständigt oacceptabelt. Kvällens dåd visar att vi måste fortsätta jobba intensivt i kampen mot den grova brottsligheten. Vi kommer aldrig backa undan för kriminaliteten, säger hon.

Gårdagens sprängning är en av många i Skåne, och inte minst Malmö.

• Den tredje februari 2014 exploderade en bomb utanför Rättscentrum i Malmö, där såväl poliser som åklagare arbetar.

• 30 november, 2014, en ny bomb exploderar vid Rättscentrum.

• 29 december 2016, en polisbil utanför polishuset på Sallerupsvägen exploderar.

”Jag är mamma”

Sophia Willander jobbar på Rättscentrum i Malmö. Hennes make, som också är polis, jobbar på polisstationen i Rosengård. Sophia är dessutom ordförande för Polisförbundet Region Syd.

– Det som hänt, på min arbetsplats och på hans påverkar en ända in i märgen. Det blir påtagligt vilka risker vi utsätter oss för.

Hon säger att risken är så påtaglig att man i familjen – paret har flera barn – pratar om vad det är värt.

– Förutom att vara polis är jag mamma och familjemedlem, jag har vänner.

I morse, säger hon, slog den nioåriga sonen på tv:n. Bilderna visade den sprängda polisstationen i Rosengård.

– Han ropade på mig: ”Är inte det pappas jobb”.

”Kramas lite extra”

Hon säger att det varit likadant de andra gångerna.

– Man kramas lite extra, man säger: ”Var rädd om dig.” Det här är något vi förhåller oss till varje dag, vi har ett farligt yrke. Men det blir så himla påtagligt att det är på liv och död. Det är bara en tidsfråga innan någon person skadas på allvar.

Det skrivs ofta att det ”bara blev materiella skador”, eller att ”ingen person skadades”.

– Men det är en sanning med modifikation, det sker också en skada på själen hos poliserna som jobbar, och i familjerna hos dem.

Sophia säger att trots riskerna hon utsätts för i sitt jobb har hon gjort bedömningen att det är värt det.

– Men är det värt det för min familj?

”Det här får inte vinna”

Vad skulle du vilja säga till de som gör det här, de som ser er som ”uniformer”.

– Som polis känner jag att jag ska jaga er till den sista blodsdroppen. Närmsta känslan jag hade igår, det är hat, och den är ju inte så proffsig. Men jag kommer aldrig ge upp. Det här får inte vinna.

– Min son undrar: Varför vill någon er illa? Det är bedrövligt på riktigt.