Fler dödsskjutningar – och färre klaras upp
Publicerad 2016-11-14
71 personer har fått sätta livet till de senaste fem åren i skjutningar i Sveriges största städer.
Forskning visar att allt färre av dödsskjutningarna klaras upp – och att finns en ökad risk att oskyldiga får sätta livet till.
En av dem var Petar Petrovic som hamnade i skottlinjen vid vansinnesskjutningen på Vårväderstorget.
– Jag vill att de med vapen stannar upp och tänker på att de inte bara tar någons liv utan även förändrar livet, för alltid, för hela familjer, säger Petars mamma.
Petar Petrovic var 20 år då han den 18 mars i fjol skulle ut och äta med en kompis.
Valet föll på Vår krog och bar på Vårväderstorget i Göteborg där Champions League-matchen mellan Barcelona och Manchester City skulle visas.
Över på en minut
Klockan 22.20 då matchen nästan var slut stormade två maskerade män in på krogen beväpnade med automatkarbiner och med dödsskallemasker. En av dem var dessutom klädd i en reflexväst med polisens logotyp.
De öppnade eld.
Gärningsmännen rörde sig bland borden och sköt från olika positioner.
Avlossade skott på skott på skott.
Övervakningskamerafilmer från händelsen visar hur det hela var över på mindre än en minut.
Kvar efteråt låg åtta svårt skadade kroggäster, flera av dem hade fått men för livet, och två döda män – en 25-årig man och så Petar Petrovic, 20, som blev offer för ett gängkrig han aldrig hade varit inblandad i.
Petar Petrovic blev ett av de 71 dödsoffren som skjutningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö skördat mellan åren 2011-2015 enligt forskning som i dag presenterades på DN Debatt.
Färre klaras upp
Artikeln är undertecknad av poliser och forskare och visar att:
• 948 skjutningar har de senaste fem åren inträffat i Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Minst 355 personer har skadats.
• 71 personer har avlidit.
• Cirka en tredjedel av det dödliga våldet där en gärningsman har identifierats, kan kopplas direkt till den organiserade brottsligheten.
• Allt förre dödsskjutningar klaras upp. I början av 1990-talet klarades ungefär 90 procent upp medan det efter 2010 ligger under 25 procent.
Enligt debattartikeln är situationen i Sverige betydligt allvarligare än i våra nordiska grannländer.
"Drive-by skjutningar som för några år sedan associerades med det amerikanska gänglandskapet har blivit en realitet även i Sverige, men med skillnaden att numera används även handgranater och bilbomber. Vi har länge utrett och forskat på det grova våldet i Sverige och det framstår för oss som att det har skett en förändring. Det som för två decennier sedan bedömdes vara en omöjlig utveckling har blivit normalläge."
Problemen finns i Sverige och Danmark. Men inte alls på samma sätt i Norge och Finland, uppger Eva von Vogelsang, chef för gärningsmannaprofilgruppen vid Polisens nationella operativa avdelning till Aftonbladet. Exakt varför det skiljer sig åt är inte klarlagt - men borde undersökas.
Till en del anser Eva von Vogelsang att det kan bero på skillnader i vapenlagstiftningen. I Sverige kan en person som grips med ett illegalt vapen släppas samma dag.
Forskarna lägger nu fram flera förslag till hur situationen kan förbättras, bland annat genom ökat stöd till forskning om organiserad brottslighet, och lagändringar som innebär att det blir omedelbara konsekvenser för den som ertappas med ett illegalt vapen.
"Händer om och om igen"
Flera personer som inte har något med konflikterna att göra har den senaste tiden hamnat i skottlinjen och fått sätta sina liv till.
I juni i fjol mördades Luna, 4, när en bilbomb detonerade i bilen där hon, hennes pappa och två andra män satt.
I augusti i år dog åttaåriga Yuusuf när en handgranat kastades in i en lägenhet i Biskopsgården i Göteborg.
I lägenheten står en av de män skrivna som dömdes för vansinnesskjutningen på Vårväderstorget i fjol. Yuusuf var en av hans släktingar.
Petar Petrovic skulle snart lämna Biskopsgården där han bodde för att gå en utbildning i London. Istället mördades han.
För hans familj har tiden sedan dödsskjutningen varit fruktansvärd.
– Vi blir ju påminda om det som händer varje dag, varje gång som någon ny person skjuts. Det får inte hända igen men det händer om och om igen, säger Petars mamma Katerina Petrovic.
Hon säger att hon kände en lättnad när åtta män dömdes för skjutningen på Vårväderstorget, två av dem till livstids fängelse.
– Jag är väldigt nöjd med det arbete som polisen och rättsväsendet har lagt ner, rättvisa har skipats. Men det är som att skjutningen blev en utlösningsfaktor, det känns som att det skjuts hej vilt nu, säger Katerina Petrovic.
"Vårt liv rasade"
Hon tror att det finns några åtgärder som kan hjälpa till att få ner antalet skjutningar.
– Polisen måste få större resurser och man måste skärpa straffen så att folk får respekt för rättsväsendet. Så man vet att hela ens framtid kan förstöras om man tar någons liv.
– Även civilkuraget måste bli bättre. Våga tipsa, våga stå för saker. Nu vågar folk inte prata, man litar inte på polisen och att de kan ta hand om en, och förändras inte det kommer det här urarta ännu mer. Vi kan alla hjälpa till.
Även forskarna och poliserna bakom debattartikeln anser att detta är grundläggande.
– För att vi ska komma i mål, väcka åtal och klara upp de här brotten så krävs det ju hjälp från allmänheten, anhöriga, vittnen, människor som känner till hur det förhåller sig, att alla ställer upp och pratar med polisen och bidrar, säger Eva von Vogelsang.
Hon anser att en hög uppklarning är nödvändig för det som kallas allmänpreventionen. Den som funderar på att skjuta någon ska räkna med att det finns hög risk att också åka fast. Och därmed avskräckas från att begå brottet.
"Tänk till"
Katerina Petrovic önskar även att de som olagligt bär vapen, de som är beredda att använda dem, tänker till.
– Det jag kan säga är detta, om du skjuter är det inte bara den du skjuter som påverkas. Det påverkar hela den personens familj för alltid. Vårt liv rasade och vi jobbar varje dag med att plocka ihop pusselbitarna.