Säpo misstänker man för flyktingspionage

Säpo misstänker man för spionage

Den 49-årige mannen bytte namn när han kom till Sverige 2002 och utreddes tidigt av Säkerhetspolisen. Utredningen lades ner men nu misstänker Säpo att han fortsatt att spionera på tibetaner för den kinesiska regimen.

– Det pågår en förundersökning mot mannen, säger åklagaren Mats Ljungqvist.

helskärm

I 15 år har den 49-årige mannen, som vi kallar Tsering, bott i Sverige. Nästan lika länge har myndigheterna haft ögonen på honom. Hur mycket information han har lämnat om tibetanska flyktingar till den kinesiska regimen under tiden, vet ingen. Men det är det han misstänks för att ha gjort

Tsering kom till Sverige som kvotflykting 2002, utan att kunna bevisa vem han egentligen var. Efter bara ett halvår bytte han namn, från ett muslimskt kinesiskt till ett tibetanskklingande. Sedan dess har han blivit en naturlig del av den drygt 140 personer stora exiltibetanska gruppen i Sverige.

Aftonbladets kartläggning visar att Tsering bodde sina fem första år i landet i en ort i Mellansverige. 2007 flyttade han in i en lägenhet i Stockholm och välkomnades då med öppna armar av exiltibetanerna.

Utreddes av säkerhetspolisen

– Vi tibetaner är som flockdjur. När vi kommer till ett nytt ställe så letar vi efter andra för att umgås, prata tibetanska och äta tibetansk mat, säger Jamyang Choedon, ordförande för organisationen Tibetan Community in Sweden.

Vad exiltibetanerna inte visste var att Tsering samtidigt utreddes av Säkerhetspolisen. Inför OS i Peking 2008 misstänkte Säkerhetspolisen att Kina skulle intensifiera sitt flyktingspionage i Sverige. Mannen var en av de personer som de intresserade sig för.

”Den högsta prioriteten för den politiska ledningen i Kina är att upprätthålla kommunistpartiets maktmonopol. Det är därför följdriktigt att all oppositionell verksamhet bekämpas”, uppgav Säpos chefsanalytiker Wilhelm Unge, till Stockholms tingsrätt i en dom som följde på spaningen under den här tiden.

I mars samma år som OS utbröt de största protesterna i Tibet på årtionden. Myndigheterna hävdade att Dalai Lama hade orkestrerat ett separatistiskt uppror. Tibetanska grupper sa istället att munkar protesterade mot kinesiskt förtryck och för mänskliga rättigheter. Tiotals, kanske hundratals, människor dödades. Protesterna spred sig snart världen över. I Stockholm spelade Tomas Ledin, Meja och Thomas di Leva den specialskrivna låten ”A Song for Tibet” under ”Tibetveckan”, en serie arrangemang och föredrag för att uppmärksamma situationen. Ett av dessa var en kinesisk-tibetansk dialog.

49-åringen levde dubbelliv

Den spionmisstänkte Tsering hade en framträdande roll som talare. Ingen misstänkte då att han levde ett dubbelliv.

Jamyang Choedon, ordförande för organisationen Tibetan Community in Sweden, blir chockad när hon får höra Aftonbladets uppgifter. Hon har aldrig tidigare hört talas om att mannen haft en annan identitet.

– Vi bor i Sverige, hur kan det hända att man sätter en spion här? Självklart har vi tusen tankar och det är ännu bara en misstanke. Men alla är jätterädda, särskilt de som har föräldrar och släktingar som bor kvar i Tibet. Det är de som drabbas mest.

Säpo-utredningen mot mannen lades ned, samtidigt hade Säpo vid den här tiden bett Migrationsverket att konsultera dem ifall Tsering skulle söka svenskt medborgarskap. De la in ett så kallat ”spärrmeddelande” på hans personnummer. Mannen har sökt medborgarskap tre gånger – och fått avslag varje gång.

Ny polisutredning mot mannen

Kammaråklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål leder den nya säpoutredningen mot 49-åringen. Han berättar att den gamla utredningen är intressant även för honom i det nya fallet, men vill inte kommentera på vilket sätt.

– Den har en viss relevans, det har den.

Den gamla, hemligstämplade, utredningen som 49-åringen var inblandad i ledde dock även till att en 62-årig man 2010 dömdes till ett år och tio månaders fängelse – då det högsta straffet någonsin för olovlig underrättelseverksamhet i Sverige.

Mannen som dömdes tillhörde folkgruppen uigurer, en muslimsk minoritet i nordvästra Kina. Han hade samlat uppgifter om andra uigurers åsikter, resor, asylansökningar och hälsotillstånd. Dessutom hade han antecknat och fotograferat på möten och demonstrationer, samt haft nära kontakt med den högsta ledningen för uigurernas världstäckande organisation, World Uyghur Congress.

Uppgifter lämnades till kinesisk agent

Uppgifterna lämnades sedan över, med hjälp av telefonautomater och avancerade upplägg för att hemlighålla kontakten, till en kinesisk agent med en täckmantel som journalist på den kinesiska tidningen Folkets Dagblad. Vid husrannsakan hemma hos den dömde mannen beslagtogs nio mobiltelefoner och 110 000 kronor i kontanter. Även i det nu aktuella målet har det gjorts omfattande beslag av olika former av material.

– Det är material som behöver analyseras och utredas. Men vad det består av eller vad innehållet är eller hur det passar ihop i pusslet, det är ingenting som jag kan berätta om nu under pågående förundersökning, säger Mats Ljungqvist.

I både Tibet och den nordvästliga kinesiska provinsen Xinjiang, där uigurerna har sin hemvist, finns det rörelser som förespråkar självständighet från Kina. Flera av dem klassas som terrorister av den kinesiska regimen som ser dem, liksom demokratirörelsen, som ett hot mot själva statens existens.

Enligt Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionagesektion, är dessa grupper ett av de främsta målen för Kinas flyktingspionage i Sverige. Genom att ta reda på vad flyktingar gör i det nya landet och pressa släktingar i det gamla kan regimen kontrollera oppositionell verksamhet även här.

Greps i Stockholm

”Det kinesiska underrättelsearbetet utgör inte bara ett hot mot enskilda flyktingar och hela flyktinggrupper utan indirekt också mot den svenska suveräniteten genom att flyktingar bosatta i Sverige i praktiken förhindras att utöva sina grundlagsfästa rättigheter”, citeras han i domen från 2010 i Stockholms tingsrätt.

Klockan halv fyra på eftermiddagen den 26 februari 2017 greps 49-årige Tsering och fördes till Kronobergshäktet i Stockholm. Det var den sista dagen före Tibets viktigaste högtid, det tibetanska nyåret. Han hade precis kommit tillbaka till Sverige efter en vistelse utomlands, då han anhållits i sin frånvaro.

Tsering har under sin tid i landet skaffat sig goda kontakter inom exilorganisationer i Sverige och Europa. På Facebook framgår det att han bland annat har deltagit vid Stockholmsföredrag om den politiska situationen i Tibet och vid Dalai Lamas 80-årsfirande. Bland de svenskar som han har blivit vän med återfinns riksdagsledamoten Margareta Cederfelt (M), ordförande för riksdagens vänskapsförening för Tibet. Hon har länge förespråkat tibetansk självständighet. I samband med protesterna 2008 uppmanade hon bland annat till bojkott av kinesiska varor.

Vad tänkte du när du fick reda på att en man misstänks för att ha spionerat på tibetaner här i Sverige?

– För mig är det fullständigt oacceptabelt att det ska bedrivas spionage på andra människor och det här är ju en fråga som måste utredas väldigt noga.

Men hon är själv inte medveten om att hon är vän med den misstänkte spionen.

Finns det någon särskild information som du kan tänka dig att han har kommit över i och med att ni är vänner på Facebook?

– Den information som han kan ha kommit över, så till vida att han inte använder olagliga metoder, bara genom att titta på min hemsida, det är ju i så fall att se vilka tibetaner som jag är vän med. Men de tibetaner jag är vän med är på olika sätt också engagerade i den tibetanska rörelsen.

”Jag har inte gjort något”

Enligt uppgifter till Aftonbladet har släktingar till svenska tibetaner fått påhälsning från kinesiska säkerhetsstyrkor i Tibet efter att Tsering greps.

Själv vill han inte kommentera den pågående utredningen mot honom.

– Jag har inte gjort någonting, säger han när Aftonbladet når honom.

– Du kan prata med min advokat.

Efter en månad i häkte släpptes Tsering på fri fot, men han får inte lämna Stockholms län. Två gånger i veckan måste han infinna sig på en polisstation i närheten av Globen. Advokaten Mikael Söderberg uppger att Tsering av helt naturliga skäl känner många tibetaner och endast har varit engagerad i deras frågor som landsman.

– Han förnekar det som påstås och de misstankar som utreds, säger han.