Kändisspana – med slutna ögon
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-05-19
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
När man kommer in i Radiohuset, betongklossen på Gärdet i Stockholm som säkert är prisbelönt av Världsfederationen för Autistiska Arkitekter, finns ett kafé direkt till vänster.
Det är verkligen inget speciellt med det där stället. Kaffet står i kulkannor på värmeplattor. Det finns fjorton olika baguetter. Här och där några lådor med pygmépalmer, som kanske inte är av plast, men ser ut att vara det. Pinniga stolar och bord under vars ben folk kilat in servetter, i hopp om att få dem att sluta vicka. De vickar fortfarande.
Det finns en lunchmeny. Ett vanligt kafé, alltså. Om det inte vore för publiken.
Ett tips: är ni på besök i Stockholm och vill kändisspana, skit i Stureplan, åk till Radiohusets kafé. Sist jag var där töltade Thomas Bodström in, sommarskjorta utan slips. Och Mark Levengood. Han har skaffat nya solglasögon, sådana som Elvis kunde ha valt för sin Las Vegas-comeback 1969.
Men det var inte kändisarna jag skulle prata om. Grejen med Radiohusets kafé är att det är ett ställe där man kan doldisspana. Man sätter sig någonstans, hyfsat i mitten, blundar och väntar. Ganska snart händer det. En välbekant röst som brukar berätta om det senaste inom polarforskningen, Ericsons aktiekurs eller norsk death-metal, beställer en ciabatta med salami och brie. Eller så hör du plötsligt Morgonandakten diskutera taxikvitton med Kvällspasset vid bordet bredvid.
Om du öppnar ögonen i det läget blir allt som vanligt. För där vid bordet, eller i ciabattakön, finns bara alldeles vardagliga typer. Radiodoldisar. Du hör dem ständigt, men du skulle inte känna igen dem om de slog dig i huvudet med Nackamasten.
Minns ni de där filmerna om vetenskapsmän som krympte sig själva och gav sig ut på långtur i någons blodomlopp i en mikroubåt? Efter ett tag på Radiohusets kafé med ögonen stängda är det precis så man känner sig. Som om man är på upptäcktsresa i något välkänt och ändå helt främmande. Radiohuset känns inte längre som ett hus, utan mer som en organism som man på något listigt sätt lyckats bryta sig in i och vars hemligheter plötsligt avslöjas.
Vad hemligheterna handlar om? Som i alla organismer, mest om immunförsvar. Just nu är doldisarna rätt nöjda med att ha stött bort Peter Örn. De jobbar på kändisen Annika Lantz.