Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Harry, Harriet

Nu är det butlerns tur - som alltid i England

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-10-22

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är som vanligt i England. Det var butlern som gjorde det. Jag menar Paul Burell, förstås. Prinsessan Dianas butler och förtrogne som skrivit en bok. A royal duty - En kunglig plikt. Gissa vad den handlar om.

Och gissa om den brittiska kvällspressen kramar nya kungliga skandaler ur boken.

För en gångs skull är det rätt bra skandaler. Författade av Diana själv. Tio månader innan hon kraschade mot en betongpelare i Paris skrev hon en anklagelseakt. Hon bad butler Burrell ta hand om den. "Just denna period i mitt liv är den allra farligaste". Hon skrev för hand och "allra" är understruket. Man får känslan av att hon var en person som gärna strök under ord. Kanske använde flera utropstecken i rad.

Sen kommer det riktigt saftiga:

"NN planerar "en olycka" med min bil, bromsfel och en allvarlig skallskada för att röja vägen för Charles att gifta sig."

Charles är förstås prins Charles. Han ville gifta om sig med sin Camilla. Vem NN är vågar inte Daily Mirror trycka.

I sex år har butlern sparat brevet. Han blev åtalad för att ha stulit det och andra dokument. Men rättegången kollapsade när drottningen bekräftade att hon givit Burrell sitt godkännande att behålla dokumenten.

Och nu blir det alltså en bok av alltihop. En mustig skandalbok, som en del säger har drottningens välsignelse. "Det finns krafter i arbete i det här landet om vilka vi inte har någon kännedom", sa hon för lite sedan. Just då trodde de flesta att drottningen bara var sur på någon oförskämd tidningskung. Nu anas konspirationer. Ränker och illdåd vid hovet. Drakar drottningen vill ha hjälp att dräpa.

Och det är ju också som det ska vara i England. Fast mera Shakespeare än Agatha Christie.

Hur det än är med det där är Burrells Diana rätt beklämmande. Som om Dr Phil skulle korsas med Mitt livs novell. "Tack, Charles", skriver hon i ett av Burells brev, "för att du gjort mitt liv till ett helvete och för att ha givit mig tillfälle att lära mig av de grymma saker du gjort mot mig." "Jag längtar bara efter att krama min svärmor och berätta för henne hur djupt jag förstår vad som försiggår inom henne", i ett annat.

En gång, berättar butlern, hjälpte han Diana att slita ut mattorna ur vardagsrummet i Kensington Palace och bända upp golvet med skruvmejslar. Diana trodde att hon var avlyssnad. De fann ingenting. När hon fick veta att det gick att avlyssna ett rum utifrån, med hjälp av speglar, lät hon plocka ned spegeln över öppna spisen.

"Hon var inte paranoid, hon agerade på inrådan", skriver butlern. Det fanns säkerhetsexperter som hjälpte Diana. Överhuvudtaget verkar det ha funnits många som hjälpte Diana. Ändå framstår hon som en person i akut behov av hjälp.

Och nu är det butlerns tur. Som alltid i England.

Johan Hakelius