Tandemcyklarna verkar ensamma
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-07-15
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det är Gotland, det är sommar och i hamnen står små plutoner av spinkiga sommarjobbare bakom hemsnickrade diskar och delar ut trampmaskiner till turisterna. De gör det med den självsäkra fumlighet som
bara kombinationen av sommarkåta hormoner och en glasklar arbetsinstruktion ger.
Detta är antagligen ett av öns bästa raggjobb, oavsett kön. Full koll på inflödet av potentiella partners, lätt att fastställa om de är upptagna och fullgoda skäl att ta reda på vart de tänker ta vägen.
Slår antagligen julgransförsäljning, som en gammal kompis i barrbranschen brukade påstå är oslagbart för att knyta lösa förbindelser.
Och inte är det några problem att bli av med hojarna heller. Det är rena Pugh-ruschen. Cykelsemester på Gotland, ingenting går upp mot det.
Med ett undantag.
Det är inte det att de har försvunnit helt. En eller två om dagen ser man kanske. Oftast en förtjust tioåring i par med en stackars uttjatad förälder som inte orkade hålla emot. Ibland ett nybildat par, som vill besvärja sin egen osäkerhet genom att cykla fastlåsta vid varandra. Det måste synas vem som är fogad vid vem.
Men i övrigt? Vem hyr en tandemcykel? Det står en hel rad där vid uthyrningen. För sig själva i ett särskilt hörn. Inte så att det växer spindelväv över dem. De är inte dammiga och rostiga. Men de ser lite ensamma ut.
Såg man inte fler tandemcyklar i rullning för tio år sedan? Var inte ön full av dem för tjugo år sedan?
Man skulle antagligen kunna bygga en akademisk karriär på den frågan. Ungefär som amerikanen Putnam. Han som blev kändis på att hävda att amerikaner numera bowlar ensamma, snarare än i grupp.
Är tandemcykeln en omöjlighet i ett individualistiskt samhälle?
Var dess undergång oundviklig så snart muren föll?
Är den hopplöst förbi när allt ska ordnas i lösa nätverk?
Är oviljan att hyra tandem ett tecken på samhällets upplösning?
Så skulle man kunna hålla på. Hålla seminarier och skriva böcker. Analysera och hitta finurliga kontraster. Men det man gör är att jämföra priset på tre och fem växlar.
Och sedan stanna vid glassbaren bredvid, med mer än hundra smaker. Stället där varje individ kan skapa just sin favoritglass.
För det är sommar och det är Gotland. Och det är 2006.