Avtalet klart - nu slåss de om lönen
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-02-03
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det hotar hela den svenska modellen
Elitseriens hockeyspelare slöt årets första avtal.
Men det innehåller inga pengar.
En trend på hela arbetsmarknaden.
Något försenade slöt tjänstemannafacket HTF i går avtal med Arbetsgivaralliansen.
Det omfattar drygt 300 hockeyspelare i elitseriens tolv klubbar och skulle ha varit klart redan i höstas.
Efter dem väntar 1,4 miljoner nya löntagare. I vår löper avtalen för nära 1,2 miljoner privatanställda ut. I höst är det dags för en kvarts miljon statligt anställda.
Men hockeyspelarnas avtal innehåller inga löften om löneökningar.
Inga lönelyft
Det säger ingenting alls om lönen. Den förhandlar spelarna och deras agenter direkt med klubbarna om.
Det är inte unikt. Det håller på att bli en trend på hela arbetsmarknaden.
- Allt rör sig ditåt, säger en LO-källa.
Flera tjänstemannagrupper anställda av stat, kommun och landsting har i stort sett inga löneökningar i sina kollektivavtal, så kallade sifferlösa avtal.
I stället förhandlar den enskilde fram sin lön direkt med chefen.
Ibland med hjälp av listor på vad arbetskamraterna tjänar.
Inga garantier
Det avtal som Kommunal slöt efter den månadslånga strejken i våras är ett slags mellanting.
Det innehåller visserligen pengar, även på lokal nivå. Men inga som helst garantier för höjd lön för de enskilda medlemmarna.
Man kan tycka att det är bra att allt fler avtal saknar direktiv om vad avtalen får kosta och hur mycket lönerna ska öka.
Svenska modellen
Men det innebär en total marknadsanpassning. De som är mest attraktiva får bäst betalt.
Och de som är mindre intressanta för arbetsgivarna tvingas nöja sig med mindre, eventuellt ingenting alls.
För Sverige har den modell som grundlades redan i 1930-talets Saltsjöbadsavtal varit framgångsrik, både för den enskilde och för samhället i stort.
Den svenska modellen innebär bland annat att man talar om vad avtalet får kosta. Och hur låg den lägsta tillåtna löneökningen är.
Ekonomin hotas
Det har lett till att lönespridningen i Sverige är relativt låg, ett faktum som bidragit till färre konflikter både på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Men den har också gett arbetsgivarna råg i ryggen att stå emot lokala krav på mer.
Man har med stöd av den centrala överenskommelsen kunnat säga nej.
Därför har de svenska lönerna varken äventyrat samhällsekonomin eller branschen. I alla fall när modellen fungerar som den ska.
Hockeyspelarnas kollektivavtal tar alltså inte alls upp det som de flesta uppfattar som det viktigaste med att vara med i facket - lönen.
Blir det normen på arbetsmarknaden hotas inte bara den egna plånboken. Utan också svensk ekonomi.