Prinsessan Diana är en tårdrypande Disney-figur
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-02-11
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Grattis Charles! Det är vad man skulle vilja säga. Men det är ingen idé.
Huvudpersonen i det här bröllopet är inte bruden. Inte brudgummen. Huvudpersonen är prinsessan Diana. Det kommer Diana-dyrkarna att se till.
I sommar är det åtta år sedan prinsessan Diana blev ihjälkörd. Redan då var hon en hjältinna. Eller egentligen inte en hjältinna, för sådana måste väl ändå ha uträttat något storartat. Hon var snarare en slags filmduk. Ett skynke i oskuldsfullt vitt som visade allas favoritsnyftare.
Ville man se en liten flicka som gift sig för tidigt, så fanns hon där.
Ville man se en ung kvinna som mobbades av överklassen, så var det Diana. Ville man se en feminist i strid med patriarkala strukturer, så kunde Diana bjuda på det. Ensamstående mamma? Javisst! En modern människa i ojämn kamp mot unken tradition? Jodå! En medkännande kvinna förtryckt av känslo-
kalla robotar? Det med! En bedragen fru? Japp! En skör anorektiker i en oförstående omgivning? Diana!
På sätt och vis fanns en sjuk ödets logik i att det slutade som det gjorde.
För en människa som tvingas bära alla de där betydelserna kan inte dö hur som helst. Martyrer blir inte senildementa på hemmet. De måste dö tragiskt, våldsamt och alldeles för tidigt.
Och när Diana dog på precis det sättet blev Diana-dyrkarna som galna. De har inte hämtat sig än. De kommer inte att låta prins Charles gifta sig i fred.
Och de kommer aldrig att skänka Camilla Parker Bowles ett vänligt ord.
Det började redan i går, när bröllopsplanerna hade läckt ut. Arga Diana-dyrkare skällde ut Prins Charles för att vara okänslig, hycklande, osmaklig och falsk. "Varför ska Camilla få kalla sig Her Royal Highness, när Diana blev fråntagen sin titel?" skriver en arg läsare av Daily Telegraph.
"Prinsessan Dianas ande kommer att slå tillbaka", skriver en annan på Daily Mirrors nätsida.
Så där kommer de att hålla på. Det är inte mycket bröllopsparet kan göra åt det.
Det påstås att Prins Charles friade till Diana i Camilla Parker Bowles grönsaksland. Det påstås att Camilla Parker Bowles valde ut Diana åt Charles. Hon ville vänsterprassla med Charles, så Charles fru skulle vara lättlurad. Det påstås att hon kallade Diana "den lilla musen". Det påstås en massa saker, mest elaka, om Camilla Parker Bowles.
För finns ett helgon måste det finnas en ond häxa. Och Camilla Parker Bowles är inte särskilt vacker. Hon jagar till häst och lider inte, såvitt det är känt, av några sjukdomar, fobier eller tvångstankar av det där slaget som moderna medier älskar. Hon framstår inte som ett offer. Hon viker inte utsitt själsliv offentligt. Hon verkar inte vara särskilt sentimental, men däremot ganska handlingskraftig. Hon är äldre, inte yngre, än prins Charles.
Hon passar bra som den svarta kontrasten till Dianas snövita minne.
Själv tycker jag att Camilla Parker Bowles verkar vara oändligt mycket mer intressant än Diana-dyrkarnas Diana. Deras prinsessa är en tårdrypande Disneyfigur.
Och, förresten, Charles och Camilla ser glada ut. De verkar passa ihop. Så grattis! Trots allt.