Han har allt som krävs
Thomas Östros taktik kan löna sig
Thomas Östros har skött sina kort väl.
Han har knappt öppnat munnen sedan Mona Sahlin meddelade att hon slutar som S-ledare.
Det ser ut att löna sig.
Egentligen är det konstigt att det har dröjt ända till nu innan Thomas Östros, 46, seglar upp som en het kandidat till ny socialdemokratisk partiledare.
På pappret har han nämligen alla kvalifikationer.
Han engagerade sig redan som student i socialdemokratiska studentförbundet Laboremus. SSU är i och för sig en vanligare plantskola för blivande S-ledare – det är där man skaffar sig vänner, eller fiender, för resten av sitt politiska liv. Men i brist på SSU funkar även studentförbundet. Det viktigaste är att man bestämde sig tidigt för vilket parti som gäller, det ger guldstjärna i S-boken.
Han har suttit i riksdagen i nästan sjutton år. Östros kan alltså det parlamentariska spelet vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt oppositionsarbete.
Han har varit statsråd i tio år. Redan som 31-åring utsågs han till skatteminister i Göran Perssons första regering. Har dessutom varit chef för det tunga näringsdepartementet. Och utbildningsminister, en merit som står på många gamla S-ledares CV. Exempelvis på Palmes, Carlssons och nästan på Göran Perssons. Han blev dock bara biträdande statsråd på utbildningsdepartementet, som skolminister.
Dessutom har Thomas Östros en gedigen bakgrund i partiet som ordförande i Uppsala partidistrikt och sitter i partiets innersta krets, det verkställande utskottet. I senaste valet kryssades han in i riksdagen.
Östros kvalifikationer stämmer alltså in på valberedningens kravprofil på ett närmast skrattretande sätt. Den skulle kunna var skriven för honom.
Eller för Pär Nuder som nu sagt nej, nej, nej så många gånger att nästan ingen tror att han kommer att ändra sig.
Thomas Östros tillhör Göran Perssons skyddslingar. Han gjorde honom till statsråd, och när Östros på en partikongress inte lyckades ta sig in i verkställande utskottet utsåg Persson honom till ordförande i programkommissionen. Som sådan adjungerades han automatiskt in till makten i VU.
Thomas förlorar aldrig en debatt, brukade Göran Persson förtjust säga.
Det beror nog på hur man ser det. Östros är en frän debattör som oftast får sista ordet. Men han kan ibland vara väl hård, på gränsen till skoningslös. Sympatierna hamnar gärna hos motståndaren.
Thomas Östros har skött sina kort väl sedan Mona Sahlin avgick. I partiledarfrågan har han varken sagt bu eller bä. Det är rätt strategi.
Däremot har han uttalat sig i olika sakfrågor. Den rödgröna skattepolitiken var fel och det ska löna sig att arbeta och Sverige ska konkurrera med kunskap. Det är också rätt.
Hans motståndare kallar honom färglös. Och det kan hända att det inte sprakar om Östros, född Waaranperä i Malmberget.
Men ibland får man ta det man får. Och i Socialdemokraterna är det just inte mer än en handfull personer som skulle klara partiledarjobbet. Östros är en av dem.